Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Strötankar i svensk politik - Praktiskt handlag. Några observanda i all välmening. 10/2 1922
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
193
toriska läggning. Tendensen att tillsätta rikligt med
befäl blir rimligtvis icke svagare därför att de nu äro i
tillfälle att i stor utsträckning placera sina egna på de
olika posterna. Det är av verklig vikt att det göres vad
göras kan för att befrämja ett gott urval som sätter rätt
man på rätt plats. De ansatser som förekommit att öka
konkurrensmöjligheterna även till de högre ämbetena
förtjäna det största avseende. Att här bara följa slentrian och
anciennitet kan icke vara tillräckligt i en tid då man börjat
inse betydelsen av en första klassens arbetsledning.
En önskvärd utveckling på detta område beror i högsta
grad av den anda som blir rådande hos de växlande
regeringarna. Dels ligga alla viktigare utnämningar i deras
händer, dels är det från det hållet som kontrollen och
tillsynen utövas, dels slutligen har exemplet högst uppifrån
ett inflytande som icke överträffas av något annat. Drift,
fart, initiativkraft och samvetsgrannhet i centrum
fortplanta samma egenskaper ut mot periferien, där det å
andra sidan snart också förmärkes om föredömena från
höjderna äro av motsatt slag.
Den politiska demokratien har nu hos oss fortskridit så
långt att den ministeriella rekryteringen praktiskt taget
rör sig över hela samhällsskalan. Det har gått raskt i
detta avseende på senare tider och erfarenheten har lärt
att man kan finna statsråd av den mest eminenta förtjänst
inom klasser bland vilka det för icke så värst länge
sedan icke skulle fallit någon in att söka dem. Av
gammalt var det helt naturligt att konungarna inhämtade råd
rörande de allmänna angelägenheterna hos rikets
världsliga och andliga stormän, vilkas mening hade särskild
betydelse därför att de voro de självskrivna ledarna för
opinionen i de ännu ofullständigt sammansmälta landsdelarna.
Det ligger en lång historia före den tid då de svenska
rådsherrarna uppgåvo sin så att säga provinsiella
suveränitet och samlades i huvudstaden som en fast
ämbetsv. Zweigbergk, Svensk politik.
13.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
