Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Strötankar i svensk politik - Konstitutionsutskottets kvarnar. Långsamt mala de; hur är det med säkerheten? 27/3 1922
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
215
skottet, som i Luxburgsaffären, verkligen är i tillfälle att
för första gången bringa full klarhet över en händelse
som framkallat sensation i hela världen och vållat landet
stor skada i världsmaktskretsar, som eljest ej bruka mycket
bekymra sig om oss. Då förhåller det sig emellertid så
att de ansvariga utrikesministrarna för länge sedan lämnat
sina befattningar. Därmed är redan det nått som kunde
ha blivit en följd av aktionen. Det är alls ingen idé
att här lägga lök på laxen och uppliva ett minne som
helst bör förblekna så snart som möjligt. Överhuvud ligger
en av de viktigaste anledningarna till det ringa intresset
för dechargebehandlingen i svenska riksdagen däri att den
nästan undantagslöst saknar aktualitet. Därmed följer att
den traditionellt fått över sig ett drag av teoretiserande,
av statsrättslig föreläsningskurs låt vara med levande
åskådningsmaterial mer än av ett dramatiskt
skådespel med spänning och oviss utgång. Icke ens Adolf Hedin
kunde åstadkomma någon ändring häri. Hans berömda
»brasor» lyste och flammade, men den starka eldningen
åstadkom ingen ändring i den svenska statsmaskinens
jämna takt. Den stora grundlagsväktaren förstod
emellertid att åt sina lärda utredningar förläna ett personligt liv,
som ingen efterföljare kunnat uppväcka. Jämförelsen har
endast kommit nutidens dechargedebatter att te sig
andefattigare än de eljest skulle göra. Den sak som var Hedins
præterea censeo: vakthållningen mot en ministerstyrelse
utan ministeriellt ansvar har dessutom kommit i ett annat
läge i mån som vi fått ett parlamentariskt styrelsesätt.
-
Till tomhetsintrycket av dechargedebatten bidrar slutligen
också att den kommer så sent under riksdagen. Vid det
laget har representationen i allt väsentligt gjort upp sina
mellanhavanden med den sittande ministären, antingen så
att det råder ömsesidig belåtenhet eller så att regeringen
fått bevis på att den betraktas med övervägande
misstroende. Konstitutionsutskottets memorial gräver i den snö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
