Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Strötankar i svensk politik - Utrikesnämnden - 1. Med god praxis lämpligt instrument att bryta den gamla hemliga diplomatien. 20/3 1922
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UTRIKESNÄMNDEN.
1. Med god praxis lämpligt instrument att bryta den
gamla hemliga diplomatien.
20/3 1922.
Utan tvivel återstår ännu mycket innan i vårt land den
folkliga kontrollen över utrikespolitiken blivit så effektiv
som demokratien önskar. Men det förefaller som om
arbetet på ett bättre sakernas tillstånd riktades åt fel håll
då det framträder i form av angrepp på utrikesnämndens
organisation genom bestämmelserna i författningen. Någon
förhoppning att med lagparagrafer skapa fullt
tillfredsställande ordning på detta vanskliga område har ingen
med problemet någorlunda förtrogen gärna kunnat hysa.
Den kritik varför utrikesnämnden nu utsatts synes
emellertid vara baserad på missuppfattningar rörande
nämndens verkliga befogenhet och naturen av dess uppgift.
Såsom i någon, om än ringa mån medansvarig för vad som
åtgjorts i saken har jag känt mig uppfordrad att söka
medverka till att den nya institutionen betraktas och bedömes
från de synpunkter som voro de avgörande då den
skapades.
Anmärkningarna utgå ifrån att nämndens ställning är
från början parlamentariskt oformlig redan därigenom att
konungen, eller vid hans frånvaro stats- eller
utrikesministern, sitter som ordförande i »ett riksdagens utskott»,
vilken ordning förmenas markera nämndens omyndighet
och vara till olägenhet för dess kontrollerande uppgift.
Utrikesnämnden är emellertid icke något riksdagsutskott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
