Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Strötankar i svensk politik - Förbudsomröstningen. "Efter omröstningen behandlas ärendet i grundlagsenlig ordning." 8/8 1922
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRBUDSOMRÖSTNINGEN.
"Efter omröstningen behandlas ärendet i grundlagsenlig
ordning."
8/8 1922.
Det är synd att det ej finns någon adekvat och
klargörande benämning på det speciella slag av folkomröstning
som skall äga rum i förbudsfrågan den 27 i denna månad.
En dylik benämning skulle ha varit en ovärderlig
pedagogisk hjälp vid bekämpandet av ofrivilliga missförstånd
och avsiktliga vantolkningar.
Den internationellt vedertagna termen är konsultativ
folkomröstning. Termen är ej riktigt lyckligt vald.
Huvudsaken har naturligtvis varit att fästa uppmärksamheten på
det väsentliga, d. v. s. att det här icke är fråga om ett
votum decisivum, ett slutligt avgörande i högsta instans.
Det är helt naturligt att denna senare form är
folkomröstningens huvudform. När man besluter sig för att låta
folkviljan direkt komma till orda i en statsangelägenhet måste
man vara beredd på att den gör gällande sitt anspråk på
suveränitet och har svårt att finna sig i att någon annans
ord gäller för mer. En uppdelning av maktområdet mellan
folkomröstningen och representationen kommer gärna att i
praktiken få samma utfall som stalltuppens propå till
hästen: »Nu skola vi komma överens om att icke trampa
varandra på tårna.» Schweiz erbjuder härvid det klassiska
exemplet.
Det är därför icke ägnat att väcka någon förvåning att
det egentligen är den decisiva folkomröstningen som kom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
