Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Strötankar i svensk politik - Förbudsomröstningen. "Efter omröstningen behandlas ärendet i grundlagsenlig ordning." 8/8 1922
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
265
att begreppen icke tilltrasslas. Det bör i görligaste mån
undvikas att de till valurnorna uppbådade missförstå den
uppgift som föreligger. I motsatt fall riskeras
förvecklingar vilkas skadegörelse kan komma att gå ut över
författning, rättsåskådning, folkomröstningsinstitutet och
nykterhetsfrågan.
Skillnaden mellan att ge råd och att fatta beslut kan ju
tyckas vara tydlig nog. Men när den rådgivande är
folkviljan i ett demokratiskt samhälle gäller det att vara på
sin vakt för att ej rådet automatiskt får karaktären av en
befallning och blir så förstått av dem som mottaga
anvisningen. Det är ingen idé att bekämpa termen konsultativ
folkomröstning, helst när man icke har någon fullt
tillfredsställande att föreslå i stället. Man får bara låta bli
att pressa uttrycket mer än det tål och så långt man kan
söka få fram den verkliga innebörden i saken själv. Råd
söker man förnuftigtvis hos det mognade omdömet, den
prövade erfarenheten, den uppövade förmågan att se en
åtgärd i dess sammanhang och i belysning av dess
oundvikliga konsekvenser. I alla dessa stycken står den allmänna
meningen obestridligen tillbaka för den ordinarie
folkrepresentationen. Vartill kommer att det ej kan hämtas
alltför mycken upplysning av en opinionsyttring som har
formen av ett enkelt ja eller nej till en summarisk fråga,
utan tillfälle till någon som helst motivering för det
avgivna svaret. En folkrepresentation som söker råd hos en
folkomröstning kommer lätt att framkalla den bibliska
bilden av en blind som leder en blind, med resultat att
båda falla i gropen.
Vår författning begagnar icke uttrycket konsultativ
folkomröstning. Helt säkert beror det icke på någon
tillfällighet. Man har prövat termen och funnit den
otillfredsställande. Grundlagen talar om »allmän» folkomröstning,
varmed endast syftas på rösträttens omfattning. Det
överlämnas åt konung och riksdag att avgöra när ärendets vikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
