Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Strötankar i svensk politik - Förbudsomröstningen. "Efter omröstningen behandlas ärendet i grundlagsenlig ordning." 8/8 1922
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
268
ningen avser att här åstadkomma behövlig rättelse. När den
decisiva formen väljes anlägges följande betraktelse: man
överlämnar i regel åt representationen, som har eller kan
skaffa sig tillgång till speciell sakkunskap, att utarbeta
lagen och vinner därmed säkerhet för att den är i tekniskt
avseende tillfredsställande och överensstämmer med i
övrigt gällande lagstiftning, men därefter beror det på
valmännen att i mer betydelsefulla mål avgöra om en så
beskaffad lag överhuvud skall bringas till utförande
eller ej. Den konsultativa omröstningen sätter in på ett
tidigare stadium och ger allmänna meningen tillfälle
att på förhand uttrycka sina sympatier eller antipatier
i förhållande till de grundläggande principerna för
en ifrågasatt lagbestämmelse. I det senare fallet är det
angeläget att både de opinerande och den ordinarie
representationen aldrig förlora ur minnet den regel som i vår
författning uttryckes så: Efter omröstningen behandlas
ärendet i grundlagsenlig ordning. Representationen har
hela sin makt i behåll och därmed också sitt ansvar. Vad
som vunnits är att de beslutande ha erhållit klarhet över
hur den allmänna opinionen ställer sig till den planerade
lagen. Denna faktor är alltid viktig, mångdubbelt viktig
då det är fråga om att ingripa i medborgarnas privata
livsföring.
Har man gjort klart för sig vad som i verkligheten avses
med den s. k. konsultativa omröstningen i förbudsfrågan,
så faller det av sig självt att omröstningens värde ökas av
vissa upplysningar rörande dem som avgivit
opinionsyttringen. Det är svårt att förklara motståndet mot att det
annoteras vilka röster som härstamma från kvinnor annat
än som beroende på en missuppfattning av handlingens
natur. Vore det fråga om en decisiv folkomröstning, hade
ett sådant åtskiljande just ingen förnuftig mening. Men då
det hela går ut på att lämna en instruktiv bild av
åsiktsmiljön, ställer sig saken annorlunda, beroende därpå att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
