Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Strötankar i svensk politik - Folklynnet och alkoholen. Om nykterhet, förbud och referendum. 16/8 1922
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOLKLYNNET OCH ALKOHOLEN.
Om nykterhet, förbud och referendum.
16/8 1922.
Det svenska folklynnets goda sidor ha svårt att komma
till sin rätt när alkoholen är med i spelet. I statistiken
över spritkonsumtionen per individ har Sverige under
senaste mansåldrar ej intagit någon särskilt dålig plats.
Många länder ha haft sämre siffror. Mindre
tillfredsställande blir emellertid resultatet när man mäter
vittnesbörden om att bruket övergått till missbruk. Danskarna
exempelvis dricka betydligt mer i genomsnitt, men tack
vare sundare dietvanor med huvudvikten lagd på maten
är det sällan man på andra sidan Sundet ser dessa
raglande och oregerliga som komma i klammeri med polisen.
Sannolikt är man tvungen att föra svenskar, norrmän och
finnar i en missbrukarklass för sig bland de europeiska
folken med ryssarna som närmaste grannar, fastän hos
dem den stora godmodigheten neutraliserar spritens
hetsverkan.
-
Det är alltid ett misstänkt tecken när spriten tar för
stort utrymme i ett folks tankar. Den nuvarande
generationen har upplevat och upplever händelser som rimligtvis
kunde väntas göra underordnade ting ännu oväsentligare.
Men medan stormakterna kämpade först om
världsherraväldet och sedan om livet, ägnade man här i landet en
uppmärksamhet åt centiliterutdelningen på restaurangerna,
som inte var rekommenderande för nationen. När allvarliga
män med viktiga uppgifter i samhället vårdade motboken
18. -v. Zweigbergk, Svensk politik.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
