Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Strötankar i svensk politik - Folklynnet och alkoholen. Om nykterhet, förbud och referendum. 16/8 1922
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
274
som sin största skatt och personligen handhade
sprituppköpen som för betydelsefulla för att anförtros åt någon
annan, var det som en plötslig uppenbarelse om att det hos
oss föreligger en betänklig felbedömning av livsvärdena.
Striderna om spritoktrojen i Stockholm äro inte heller något
uppbyggligt kapitel. Och då nu statsmakterna påkostat
»råd» av en allmän folkomröstning rörande förbud eller
icke förbud, så finner man att ämnet har större förmåga
att sätta lidelserna i brand än tullfrågan eller frågan om
den allmänna rösträtten. Det är endast religionsstriderna
som på sin tid satte sinnena i rörelse på ett motsvarande
sätt. Den votering som skall äga rum den 27 augusti
rubbar, enligt programmet, ingenting i fråga om
representationens beslutanderätt och ansvar. Den avser närmast
att lämna en pålitlig bild av den andliga miljö vari
förbudsexperimentet eventuellt skulle företagas. Det är dock
alla skäl att noga studera hur agitationen skötes på de
olika sidorna. Man får där en viss föreställning om
vederhäftigheten och det moraliska värdet av de
opinionsyttringar som ligga bakom röstsiffrorna. Det kan konstateras
osympatiska drag litet varstädes: appellistiskt svärmeri
för fullständig supfrihet, likaväl som en absolutistisk
fanatism, inför vilken ändamålet helgar alla medel. Men de
som äro satta att i första hand granska utslaget ha
skyldighet att studera även striden och dess skilda yttringar.
Måhända kan det hämtas nästan lika betydelsefulla
lärdomar därav som av antalet avgivna ja och nej.
Naturligtvis finns det en förklaring både till den stora
alkoholförbrukningen i Sverige och till det än större
missbruket.
Herr C. G. Ekman bestrider i sin uppsats »En viljeakt
och dess motiv» att rusdrycksbruket betingas av något
verkligt, mänskligt behov; det föreligger endast ett onaturligt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
