Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Strötankar i svensk politik - Folklynnet och alkoholen. Om nykterhet, förbud och referendum. 16/8 1922
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
276
som att ta sig ett extraordinärt rus. Våra hederliga
förfäder visste ingen värdigare och angenämare
sysselsättning för gudarna i Valhall än fläskätning, underlättad
genom ymnigt drickande av maltdrycker, för vilka ingen
alkoholgräns av 214 viktprocent var föreskriven. Man har
ingen svårighet att förstå vilken betydelse det barska
klimatet, den hårda kampen för tillvaron, det långa
avståndet till närmaste granne och den med de stränga
livsvillkoren sammanhängande melankolien i folklynnet haft
för utbildandet av dryckesseder med nästan religiös
karaktär och formade efter principen mycket och starkt.
Utvecklingen gick efter det inslagna spåret. Sveriges
storhetstid är också en epok av den starkaste
alkoholkonsumtion. De utskrivna soldaterna under trettioåriga kriget
sporrades med utsikten att nere vid Rhen kunna blanda
sig vinkallskål i stormhatten. Det har mer än en gång
sagts att de svenska adelsmännen förde ett levnadssätt
under kampen för den rena evangelisk-lutherska läran så att
endast de oerhörda strapatserna räddade dem från att bli
totalt försupna och degenererade. Deras danska
medbröder sutto hemma i ro på sina slott och söpo lika friskt,
såsom tidens sed var. En och annan av deras egna
historieskrivare har tillåtit sig påstå att de ej farit väl av den
uteblivna motionen. I stort sett är det emellertid
förvånande hur fysiskt ofördärvade de nordiska folken i det
hela gått igenom spritorgierna på 1600- och 1700-talen.
Vad deras ättlingar i våra dagar prestera på de idrottsliga
tävlingsfälten bestyrker åtminstone uppgiften att
alkoholgiftet ej hör till dem som åstadkomma den värsta
skadegörelsen på rasen.
Men betänkliga voro alltjämt dryckessederna. Det var
minsann inte bara soldaterna i fält som berusade sig. De lärda
professorerna i Uppsala lågo minst lika regelbundet under
borden vid gillena som de sutto vid dem under arbetet. Det
Stockholm som Bellman besjungit så som ingen före eller efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
