Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den svenska parlamentarismens första kvartsekel - Vår parlamentarisms egenart. Det svenska systemets svaga punkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
303
detta, både av den som ger uppdraget och den som
mottager det, såsom en uppmaning till den senare att söka
åstadkomma en parlamentarisk majoritet till stöd för den
blivande regeringen. Endast i England händer det ibland
–
att ett parti ensamt har majoritet i underhuset; när
det icke är fallet låtsas man tills vidare vid
ministärbildningen som om det starkaste partiet i underhuset hade
en så beskaffad majoritet. Överallt eljest kan den
parlamentariska majoriteten endast åstadkommas genom
koalition av två eller flera partier. Den ministärbildare som
nödgas anlita den senare utvägen gör upp utkastet till
ett regeringsprogram som synes honom ägnat att vinna
den erforderliga anslutningen. Utkastet framlägger han
först för det egna partiet. Om detta gillar hans planer,
vänder han sig därefter till de partier som stå hans
eget närmast. Han underhandlar, modifierar och
kompromissar samt är mycket angelägen att hålla ministerlistan
öppen, så att han i mån av behov kan tillmötesgå de
anspråk på representation i ministären som framställas
av de partier som befinnas villiga till samarbete. Går
det hela i lås, kan den nya ministären konstitueras. Den
framlägger sitt regeringsprogram för representationen och
begär förtroendevotum. Misslyckas åter den först
tillkallade ministärbildaren, återlämnar han uppdraget, och
detta går till nästa man, som försöker samma sak i en
annan partikombination. Först sedan alla tänkbara vägar
till en effektiv partikoalition visat sig oframkomliga anses
det tillrådligt att låta en minoritetsregering fresta sin
lycka.
Den procedur som här skisserats är närmast kalkerad
på franska förhållanden. Men det är också fransk praxis
i fråga om ministärbildningen som tagits till föredöme i
alla kontinentens länder som anslutit sig till det
parlamentariska systemet och prövat de svårigheter som följa
med en stark partisplittring. I Sverige finns det icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>