Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den svenska parlamentarismens första kvartsekel - Tyngdpunktsparlamentarismen. Ett psykologiskt missgrepp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
326
entusiastisk rapport över experimentets utfall. Framgången
hade överträffat även de djärvaste förhoppningar. De
vunna resultaten stodo i intet avseende efter vad föregående
regeringar hade nått upp till. Ministären hade sett sig i
stånd att strikt följa sitt regeringsprogram och intog en
aktad ställning. Intet av de stora partierna hade kunnat
eller vågat göra något försök till dess störtande. Här
förelåg ett uppslag som borde noga observeras och studeras i
alla de länder som hade svårigheter med sitt eget
parlamentariska system.
Detta vackra betyg stämmer alldeles med det som herr
Ekman och hans medarbetare låtit förstå att de ansett
välförtjänt. De ha varit angelägna att betyga ministärens
parlamentariska rättrogenhet. Man ämnade utan dröjsmål
försvinna, om det inom eller utom riksdagen konstaterades
en majoritet som önskade en annan politik än den
regeringen förde. Men det fanns ju ingen riktig reson i att
lämna regeringsställningen till förmån för vare sig
socialdemokraterna eller högern. Båda dessa partier hade fått
sina valprogram underkända av valmännens flertal.
Tyngdpunktsparlamentarismens doktrin hade onekligen
något visst bestickande redan i herr Gyllanders
framställning. Effekten har icke blivit mindre sedan professor
Thyrén ställt sin förföriska dialektik till disposition. I
hans föredrag för den internationella vänsterkonferensen
i Stockholm förmärktes det en viss bitter erfarenhet i
den slutreflexionen att centern kanske for bäst och övade
det starkaste inflytandet, om den lämnade
regeringsbesväret åt andra.
Ju längre tiden gått, dess livligare har kritiken blivit
visavi det Ekmanska regeringsexperimentets teori och
praktik. Båda delarna granskades för icke länge sedan i Dagens
Nyheter i ett par artiklar som närmast togo till
utgångspunkt en politisk, engelsk roman med titeln Robinson the
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>