Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den svenska parlamentarismens första kvartsekel - Varför avgick herr Ekman? Hans experiments kreditsida
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
337
företagens ledare som landets verkliga välgörare. Och all
heder åt de finansmän och industrichefer som syfta högre
än till att förtjäna pengar åt sina företags intressenter
och åt sig själva. Det är emellertid mycket lovligt att ur
vissa synpunkter betrakta även staten som ett affärsföretag,
landets största och mest mångsidiga. Vad som göres och
beslutas i dess direktionsrum har verkningar av vilka alla
medborgare förr eller senare få känning.
I varje litet bolag veta bolagsmännen av hur stor
betydelse det är att få dugligt folk i spetsen. Hur mycket
viktigare måste det då icke vara att statens affärer ledas av
regeringar som vilja och kunna uträtta något av verkligt
värde. Parlamentarismen anvisar den enda farbara vägen att
erhålla sådana regeringar under den allmänna rösträttens
era. Vi svenskar reflektera ju varken på en rysk
sovjetdespoti eller en patriarkalisk diktatur à la Mussolini eller
en militärisk à la Pilsudski. Vi få försöka få ut det bästa
möjliga av det parlamentariska styrelsesättet.
Nu måste det tyvärr erkännas att den svenska
parlamentarismen icke blivit vad förespråkarna väntade och
hoppades. Beklagligtvis nödgas man säga att de senaste
åren icke medfört några förbättringar, men väl obestridliga
försämringar. Men den rätta slutsatsen av sådana
reflexioner är icke att det är bäst att låta allt på detta område gå
vind för våg och sköta sig självt. Det synes tvärtom vara
synnerligen angeläget att alla goda krafter gemensamt
anstränga sig för att få kärran upp ur dyn. Det blir nog
fortfarande nödvändigt att tala om parlamentarismen, även om
ämnet kan förefalla uttröskat. Vid vissa tidpunkter är det
alldeles särskilt angeläget att så sker. Det förefaller som
om Sverige för närvarande skulle befinna sig vid en sådan
tidpunkt, sedan de olika slagen av minoritetsregeringar
försökts och givit ett otillfredsställande resultat.
22.
v. Zweigbergk, Svensk politik.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
