Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den svenska parlamentarismens första kvartsekel - Varför avgick herr Ekman? Hans experiments kreditsida
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
336
mannapartiet genom att ställa sig likgiltiga inför detta
fåfängliga problem. Herr Olsson i Kullenbergstorp har
emellertid skyndat förklara att den talföre professorn icke
har någon fullmakt att tala å bondeförbundets vägnar.
Även på socialdemokratiskt håll har intresset för
styrelsesättet vuxit sig starkt på de senaste åren. Därtill har
nog även valutgången 1928 bidragit. Före dessa val var
det en ganska vanlig föreställning i det
socialdemokratiska lägret att den stunden var mycket nära då partiet
skulle ha erövrat absolut majoritet i andra kammaren och
därmed makten att lägga om samhällets grundvalar. Nu
har man måst resignera inför den tanken att det kan dröja
länge nog innan man får draga in i det förlovade landet.
Det gäller att noga överväga vad som kan och bör göras
under väntetiden. Och då har parlamentarismens problem
fått ökat intresse. Herr Per Albin Hansson har hållit en
mycket beaktansvärd sommarkurs över ämnet i Ny Tids
spalter. Han har därvid yttrat sig till förmån för
majoritetsparlamentarismen och betygat att de svenska
socialdemokraterna äro beredda att vid sidan av de borgerliga
partierna ta sin andel av de bördor som det
parlamentariska systemet pålägger. Han har också förklarat att det
ur parlamentarismens synpunkt icke finns något att
invända mot en borgerlig samling, när de koalierade ha ett
gemensamt positivt regeringsprogram.
Det har varit väl behövligt med denna stimulering av
intresset för demokratiens naturliga styrelseform. På vissa
håll i vårt land är det fortfarande skick och bruk att tala
överlägset om parlamentarismen och allt dess väsen.
Diskussioner om dessa materier sägas tillhöra samma klass
som äldre tiders animerade gräl om påvens skägg och
änglarnas kön. Dessa omdömen äro orättvisa, vare sig de
härröra från intellektuellt snobberi eller från bristande
eftertanke. De som visa så stor ringaktning för »pratmakarna» i
riksdags- och kanslihus pläga i stället prisa de stora affärs-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
