Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen: Statskuppens förhistoria - II. Gustaf IV Adolfs pommerska politik 1796—1800
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56
Detta steg betydde det definitiva beslutet från
regeringsmaktens sida att återupptaga sin ursprungliga politik i hela
dess omfattning och därvid ej väja för de konflikter, som
själfklart måste följa med landständerna. TI formuleringen
låg dessutom ett skarpt ogillande af den Reuterholmska
efterlåtenhetstaktiken !.
Landständernas föreställning häremot kom den 30 nov.?
De klagade i mycket undergifna ordalag öfver, att landets
“fundamentalförfattningar löpte fara att lida ändring“. För
att bevisa sina undersåtliga tänkesätt ville de dock, då
resolutionen af den 26 febr. 1795 ansetts träda K. M:ts höga
rättigheter för nära “aldrig beropa sig därpå, hvarken såsom
grund eller bevis för några rättigheter“. Den innehölle
emellertid intet nytt, utan endast sådant som tillkomme
landständerna i hvarje fall. Som svar utfärdades den 11
juli 1799 en kunglig resolution, som ej beviljade någon
ändring ?.
De stora frågorna blefvo naturligtvis visitations– och
matrikelsaken “.
Hvad den förra beträffar, så var beslutet om en sådan
ägnadt att väcka sensation, redan därför, att 100 år förgått
sedan närmast föregående. Trib.–Ordningens bestämmelser
om densamma voro i följd däraf alldeles föråldrade, i många
punkter omöjliga att efterkomma. Enligt desamma skulle
visitationskommissionen bestå af ett svenskt riksråd som
ordförande och två medlemmar af regeringarna 1i
respek
! Om Barks förhållande till konungen se Hochschild III, sid.
304 och Briefe und Billetten des Kanzlers von Engelbrechten an
den Landsyndicus Fabricius, bref af den 12 nov. 1799. Bohl.
Samml. Stettin.
? Bland Landständernas skrifvelser till K. M:t. P–a. RA.
» Se Utr. Reg. s.d. Tryckt hos Sonnenschmidt: Sammlung
Verordnungen I. Nachtrag, sid. 504.
t Däremot synas landständerna ha funnit sig märkvärdigt lätt
i att kontingentssaken undandrogs tribunalet. Kanske insågo de,
att det knappast skulle lyckas dem att göra eventuella kraf mot
kronan gällande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
