Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
95
ceptum reverendissimi domini mei Foannis Magni Gothi, archi-
episcopi Upsalensis, fideli interpretatione converti signumque et
nomen meum prout moris est, adhibere curavi.
Den anförda bekräftelseformeln synes sålunda förutsätta en utförligare
redaktion äfven på svenska; under så rhållande blir öfverensstämmel-
sådant f
sen mellan de latinska texterna i fråga om tilläggspunkterna, som häntyder
på ett gemensamt ursprung för dem båda, af en viss betydelse. Hvad
innehållet angår, ansluter sig den här ofvan tryckta latinska texten myc
nära till den svenska, så långt denna räcker; det är onekligen en oms
dighet, som talar för, att äfven de tillagda punkterna haft en dylik mot-
svarighet. Petrus Benedicti följer visserligen, äfven han, i det hela taget
ordinantian, men synes åtminstone på ett ställe ha begagnat sig af rådets
bref till meniga riket och har äfven, såsom redan antydts, gjort uteslut-
ningar och ändrat styckenas ordning.
Af de tillagda punkterna bilda n. 25—27 en grupp för sig. De åter-
gifva nämligen delvis nästan ordagrannt, ehuru ofullständigt, sjelfva zeces-
sens bestämmelser dels om adelns rätt att återbörda gods från kyrkor och
kloster, dels om biskopars, domkyrkors och kanikers skyldighet att komma
konungen till hjelp med »ett stycke peninga, effter som the kunna med
honum ofver ens varda Sjelfva slutorden i st. 25: et si quid ultra hoc
residuum fuerit, conferatur per regem cuicunque voluerit in
feudum pro sue libito voluntatis (af Petrus Benedicti återgifna i kor-
tare form), hvilka, såsom de nu stå, illa sammanhänga med det föregående,
kunna möjligen bero på ett felaktigt återgifvande af recessens uttryck vid
stället om klostrens förlänande åt en »riddersmansman»: hvad therutofver
kan vara göre han konungen tiänist uthåf med borgarelägie eller
elles, som konungen täckis. Huruvida dessa punkter blott utgjort ett
enskildt tillägg till ordinantian eller vid riksdagen blifvit uppsatta, men sedan
såsom öfverflödiga uteslutits, kan emellertid numera svårligen afgöras.
Något annorlunda förhåller det sig med punkterna 22—24, hvilka,
såsom redan nämts, af Petrus Benedicti inskjutas mellan två af styckena i
den officiella ordinantian. Blott i köpstads- och bergsmännens svar finnes
en motsvarighet till punkten 24 (om biskoparnes konfirmation); ingen utaf
dem antydes vare sig i recessen eller i rikets råds bref (se här nedan n. 49).
I afseende på peterspenningen eller »romareskotten> må emellertid nämnas,
att i kontraktet mellan konungen och Linköpings kapitel den 2 september
1527, som ju borde stödja sig på Vesterås riksdagsbeslut, nämda skatt för
behålles kronan med ordalag, som påminna om dem, som den utförligare latin-
ska texten begagnar: hvad del påfvens cammer pläger tilfalle uthåf
the päninga, som kallas romareskott, skule oc vi hafve til cro-
nones forbettring (K. Gustaf I:s Registratur IV, s. 317). — Bland de
äldre författarne ger Peder Svart, som bekant, en mycket knapphändig fram-
ställning af alla besluten. Tegel aftrycker endast ordinantian, sådan den
förekommer i riksregistraturet. Messenius åter anför (Scond. Ilustr. V, s. 37)
bland konungens yrkanden, som slutligen antogos, »appellationes Romam et
confirmationes inde peti consuetas abrogandas, veluti regno perniciosas>,
men möjligen har han för denna uppgift endast köpstads- och bergsmän-
nens svar till källa. Ha nu dessa punkter verkligen uppsatts i Vesterås —
och sjelfva formen strider visserligen icke däremot — kan deras uteslutande
ur den svenska texten ha berott på åtskilliga orsaker. Ordinantian på
svenska synes sålunda hufvudsakligen ha afsett att meddela föreskrifter för
en mängd i det dagliga lifvet förekommande fall, och de ifrågavarande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
