Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
208 1536
therföre hafve the gode men alle belefvat, at I, gode men, som
her under brefvit registrerade ära”), skole göre oss utt så monge
karla till siös, som uptechnat är, skyndandes them ofortöfvit
nedh åth Landzcerone til vor amerall Mans Svensson, then them
sedan fordela schall på all skepen, epter som behof görs.
Hvarföre är vor villie och höijelige begeren, at I, gode men
alle, vele lathe eder finnas villige och benegne her til, görendes
utt godhe, duglige hofmen mett gode rör, som vetta hvad äre
och redelighet hafver in ath bera och vele stå theres höfvitz-
men bi, ther them tilsegis och så behof görs, och at I strax
skynda them nedh åth landet innan 14 dager, och the i tidh
och tima koma till skeppen, som aldre störste magt på ligger,
at vi hafve gott folk på for:de vore skip, ty på then henger
all rigisens velfärd. Och hafve vi befalet alle lagmennene,
ath the hvar i sin lagsago skole seija frelsit till, ath the ofor-
töfvit skynda theres karle nedh till skeppen, ther I må eder
epter retta hvar i sin stadt vid lif och godz. Tesligis ath I;
Bode men, äre fortenkte ath holla idra festar på stall i sommer
1 borgerleije, hvilkit aller störste magt på ligger. Gud etc.
Infördt under dateringen af Arboga 23 februarii.
I ett bref, som samtidigt afläts till den svenske amiralen Måns Svens-
son (registraturet anf. st. f. 73 o. f.) anföres bl. a., att meniga frälset i
Vestergötland och Småland, som hade några kronans förläningar, enligt
de i Arboga fattade besluten skulle utrusta den »bojart», som låg i Lödöse,
med folk, krut, fetalier o. s. v., ehuru konungen strax efteråt i samma bref
omnämner, att med de gode mäns i Vestergötland medgifvande bojarten
skulle utbytas mot »den nya holkem, — Äfven till Söfverin Kil på Elfs-
borg skrefs om samma sak; enligt brefvet till honom (anf. st. f. 74 v.)
hade biskopen i Skara lofvat bidraga till utrustningen.
Någon uppgift på den taxering och persedelvärdering, som här skulle
skett, har ej kunnat återfinnas, men af hvad som längre fram förekom på
herredagen i Linköping 1537 upplyses, att verkligen »någre stadgar, huru
mycket de ville hålla utaf hvarje hundrade marks ränta», här blifvit gjorda,
och att frälset likaså taxerat sin uppbörd efter »eget behag», ehuru i senare
hänseende konungen och adeln hade något afvikande uppgifter (jfr längre
ned s. 215, 218). Upplysande i afseende på sjelfva russtjenstqvoten är ett
ännu senare yttrande af konungen i en sva else till herr Erik Fleming
i Finland, just i ga om detta ämne, daterad Stegeborg den 2 december
1537, där det bl. a. heter, utan att dock något beslut i Arboga uttryck-
ligen åberopas:
Till thet annet, som I begäre vette, huru stor eller mygin tiä-
niste I utaf same eder län uppeholle schole: så vette vi ther inthet
annet svare eder till, utan såsom I sielfve mett menige rikisens rådt
samtyckt och belefvat hafve, nemplig utaf hvario 200 march ort.
rente skall holles 3 velrustede hofmen, hester och harnsk.
’) Förteckningen saknas i registraturet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
