Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1538 233
oc Sverges rige lideligt kand vare. Hvadt icke så skier, ville
vi, nest Gudz hielp, upsettie lif oc godz att afverge ether
Nådes oc vort federne riges skade oc forderf, thet beste Gudt
vill oss ther till nåden gifve. Oc hvad vi ytermere mett hvar
andre her epter rådslå oc besynnde kunde, som ether Nåde
oc alles vores beste vare kandt, thet ville vi altidt gifve ether
Nådes högmegtighed til kennde.
Det är detta rådslag, hvilket, såsom ofvan s. 199 anmärkts, åt
| rådslaget af november 1533 i de där anförda Sparre-Bielkeska afskrift-
samlingarna. De erbjuda dock, äfven Lars Siggessons handelsbok, en flere-
städes felaktig text, så att de ej kunnat användas. De förete för öfrigt
smärre afvikelser och äro, särskildt hvad svaret angår, mera kortfattade,
utan att detta dock inverkar på sakinnehållet !).
Äfven detta rådslag är odateradt, och den enda användbara håll-
punkten för bestämmandet af tiden ges först i den sista punkten, som visar
att detsamma är senare än den i Köpenhamn den 29 augusti 1537 slutna
traktaten mellan Sverige och Lybeck, men dock måste förskrifva sig från en
ej alltför aflägsen tidpunkt därefter. Som bekant, bestämdes det i nämda
traktat, att ratifikationerna skulle å ömse sidor gifvas inom den 21 december
1537. De äro också daterade resp. den 27 och den 21 november, men
kunde tydligen först efter någon tid komma kontrahenterna till handa,
äfven om annars allt varit i ordning. Af ett bref från konung Gustaf till
den danske konungen af den 2 januari 1538 (koncept i Riksarkivet) finner
man nu vidare, att han understält den senare sin ratifikation och att han
på dennes önskan däri hade gjort en förändring, hvarföre han då afsände
ett nytt exemplar; likaså finner man af samma bref att han ännu icke
kände, ännu mindre hade erhållit den lybska ratifikationen. De ord, som
ha afseende på denna sak, äro följande:
Nachdem wir auch von E. L. auf die zugeschickte nottel unser
ratification in der Lubischen sachen bis anher kein antwurt bekom-
men, so haben wirs davor geachtet, das sie vor gnugsam angesehen,
sie auch also ingrossiren lassen und unser bodschaft abgefertiget
dieselbige an E. L. zu bringen. Die weil aber E. L. vor guth ansehen,
das die eine clausula unser beswerunge antreffende, wilche allein
umb der Lubischen willen gesetzt, aus unser ratification gelassen
werde, so wollen wir E. L. nicht enthoren und haben sie ausstrei-
chen und mit gepurlicher veranderung aufs new ingrossiren lassen
und ubersenden E. L. solche ratification bey kegenwirdigem irem
bothen, damit je bey uns kein mangel gespurt noch einiche ursache
erschepfet werde, das wir E. L. weisung inhalts des Hamburgischen
recess zu volgen weigern oder ungeneigt. Wollen die Lubischen
E. L. handelung nicht ratificirn oder sich hieruber weither zu uns
, das missen wir in seine wege stellen.
!) Rådets svar är i den handskrift, som här användts, upptecknadt af en annan
hand än konungens propositioner, och språket synes röja en dansk skrifvare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
