- Project Runeberg -  Svenska riksdagsakter jämte andra handlingar som höra till statsförfattningens historia. Under tidehvarfvet 1521-1718 / 1:a delen. I. 1521-1544 II. 1544-1560 /
237

[MARC] [MARC] With: Emil Hildebrand, Oscar Alin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1538

7. Om saköris pening

Ingen bonde, lensmen eller fierdingsmen eller rettare dierfves
till at upbära saköris peninger effter thenne dagh vid sin 40 march.

8. Om dråpmål och skott.

Hvilken som dierfves till att skiuta annan ihiäl, han skall blifva
landzflychtig och aldrig få frid i riket !).
9. Om hussälning

som the äro

Ingen” dierfves til att selia husen utaf the jord,
bygde upå. Ho thet gör böte 40 march ?).

Uti flere afskrifter tillägges en tionde punkt:

10. Item här effter skall utöfver allt rikit, ther som ekeskogh
eller bok är, gifves ållonegiäldh, hvart fempte svin. Ho som thet
döl blifve hosbondens fulle tiufver.

I en bland afskrifterna i den Hadorphska samlingen i k. Biblioteket
i Stockholm anmärkes slutligen, att »i några exemplar» ytterligare ett antal
punkter tilläggas, ang. upprifvande af »åverkan», köp eller skifte af hästar
och boskap, brott emot konungs »förbud» eller frid och försittande af måls-
egande rätt. Detta tillägg har emellertid icke förekommit i någon af de
afskrifter, som för öfrigt kommit under utgifvarnes ögon; icke häller stå dessa
bestämmelser i något närmare sammanhang med de föregående.

Några bland ofvanstående punkter, såsom n. 1, 2, 4, 8, 9 och 10
(när den sistnämda förekommer), stå i ett visst lätt märkbart sammanhang
med de besvär mot Småländingarne, som på herredagen i Linköping 1537
i konungens, rådets och adelns namn uppsattes (jfr ofvan s. 219 samt
tilläggen i konungens skrifvelse af den 30 januari). Delvis samma punkter
och dessutom n. 5 ha likaledes en motsvarighet i de besvär, Nils Dacke
år 1542 å Småländingarnes vägnar framstälde (Tegel, anf. arb. II, s. 159),
och i de beslut, som på herredagen i Örebro 1543 i afseende därpå fattades
(se längre fram under detta möte). I en skrifvelse till menige man i Tjust
den 6 oktober 1542 svarar konungen på deras besvär i afseende på städ-
seln, ållongäld, bäckqvarnar m. m. Därmed kan måhända äfven punkten
3 om »sqvalteqvarnar» sammanstä I öfrigt ha, såsom redan i noterna
antydts, flere af punkterna en motsvarighet i medeltidens landbostadgar.
Det torde på grund häraf få anses påtagligt, att den s. k. recessen står i
sammanhang med 1537 och 1538 års åtgärder att ordna landboförhållan-
dena närmast i Småland, men man skulle, frånsedt den ofta förekommande
hänvisningen till Svante Stures bröllop, snarast vilja hänföra den till det
förstnämda året. Det är också möjligt, att någon förväxling egt rum, och
förekomsten af årtalet 1537 i tidsbestämmelsen skulle då verkligen häntyda
på den rätta tidpunkten, så mycket hellre som, om med uttrycket »Svante
Stenssons bröllop i Nyköping å sankt Sigfrids dag» menas, att sjelfva bröllopet

!) Jfr Strängnässtadgan 1437 2 9, anf. arb. s. 45.
2) Infördt bland additamenten till k. Kristofers landslag,

hlyters uppl., s. 410.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:06:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svriksdag/1/0253.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free