Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1540 273
se och städie them ath före af landet så månge hester och oxer,
som the sielfve vele, hvarföre vi her uti rigit hafve nu dyrt köp
både upå hester och oxer; therföre vele och biude vi alle vore och
andre gode mendz fogter och befalningsmen, ath the platt ingen
köpenschap drifve skole heller vara uti någen handel eller göre någen
forstreckning til någen köpenschap, synnerligen utrigis, icke heller
tilstädie, ath hester föres af landet eller och oxer, lefvandis eller
saltade, och synnerligen opå någen tid, til tess rigesens legligheter
sådant tillata kunde, opå thet ath vi her inriges motte bekomma
någit bättre köp både opå hester och oxer, än nu för hånden är.
Hvilken her utöfver handlandis vorder, medt minne sådant effter
vor befalning löstgifvit eller utropat blifver, schall udi vore strenge
neffst och vrede forfallin blifva.
27. Att ingen fogte schal utan vor villie och synnerlig gunst,
icke heller någre andre, som icke af adel födde äre, tage sig
någet friboret giffteremåln.
Effter thet ath vi for monge bevägende högvichtige och dråpe-
lige ursaker icke for got eller nyttigt anse kunne, ath fogterne eller
andre, som icke af frelsit födde äre, schole medt friborne enkior eller
jomfruer ath gifva sig uti ectescap, som til thenne tidt mygit skedt
är, af hvilkit til efventyrs i framtidhen andre besväringer, tretter och
mangel effter fölie kunne; och forthenschuld upå thet sådant tilbaga
blifva må, biude och vele vi ath effter thenne dag schal ingen fogte
eller andre, som icke af adel födde äre, tage sig någhet friboret
gifftermål, medt minne the sådana gunst och nåde af oss forverfva
kunne, vidh vort strenge straff och vrede, och hvilkin friboren enkie
eller jomfru, som tager någen ufrels karl till echte, utan som for-
schrifvit står, hennes godz och gårder skole leggies under skatten
effter Sverigis lagh.
28. Ingen fogte eller befalningsman, friboren man eller andre,
schole betunge vore fatige undersåter uti vort konungslige nampn
medt så svåre skiutgsferder eller anner tunge som the vane äre,
doch undantagendis ther vi eller vore budh och brefdragere
framdraga, eller och någre rigesens reser upå ferde äre.
Oss komber och så dagligen af vore fatige bönder och under-
såter stor kiäre och clagemål före, hurulunde the af vore fogter,
embetzmen och menige ridderskapit och adelen medt theris egin
köpmandzhandel och andre saker dråpeligen medt svåre skiutzferder
och annan unyttig bekostnad dageligen öfverfaldne och besvärede
blifva, så ath, hvar vi uti then motten icke uti tidt tenkie ther anner-
lunde till, ath sådana unyttug tunge och besväringer, ther hvarken
eronen eller rigit någen fordel utaf hafva, motte them forkortat blifva,
så nödgas the dhå för fatigdom och armod skuld lathe theris godz;
Riksdagsakter I. 18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
