Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
460 1546
Det Normanska konceptet har följande titel: etliche notighe arti-
kell, welchere die k. Ma:t u. a. g. here auff itz vorscriben tag
zu Arboo dem reichsrathe vorzugeben entfolen och börjar med
orden in n. p. et f. et s. s. På slutet äro tillagda såsom rubriker de rutenis,
de ceremoniis utan något vidare utförande; således saknas äfven punkten om
biskoparnes andragande!). Skilnaden mellan detta koncept och den där-
med öfverensstämmande öfversättningen å ena sidan och Rasmus Ludvigssons
text å den andra är i öfrigt endast af formell natur; den senare är till
språket ledigare. Sjunde punkten, om »köpet», har likväl hos Norman en
vidlyftigare redaktion, som likaledes återfinnes i den första öfversättningen ;
denna upptager emellertid äfven, på ett särskildt blad, den kortare redaktionen
i r samma ordalag som hos Rasmus Ludvigsson. Den mera utförliga
är af följande innehåll:
Til thet siuende, som vi oc flere af rikesens ständer oc våre
undersåther nu hafve hit förschrifve latid, at the om then svåre
dyre tid nu på färde är betrachte oc rådslå schole, at han afstelt
blifve motte, oc om noghen ville saken thertil vike in uppå oss,
dhå giorde han oss stor oskäl oc orätt, hvicken icke eller medt
Gud eller noghen skäl I uppå oss kasted blifve, uthen borde
thet medt rätte mere ses an at, om vi förhölle våre varer, dhå skede
thet för hele rikesens beste skuld til at bespise chrononis slot, skip
oc galeyder medt oc til andhre nödtorfter, och pläger then alz-
mechtige Gud et land oc folk under tidhen för theris synder och
otaksamhet skyld sådanne plåge uppå läggie, som oc nu her hos
våre undersåther sker, så väl borgare som bönder, och besynner-
lighen medt köpmännerne, hvicke theris varer alt för högt oc dyrt
sättie. Så vete I oc vel sielfve, at vi icke alle spannemale her i
rikit under oss hafve, uthen heller I oc andhre flere, både borgare
oc bönder, ther meste delen pläger igen finnes, oc thet samme
köpe oc sälie effter sin eighen vilie, oc hvar oc en vil sit på dy-
reste sättie oc förytre; therföre borde icke sådanne menige rikesens
besveringer uppå oss allene lagde blifve.
Och om vi än fast våre varer, ther medt vi thet menighe
beste årlighen beskydde oc skärme oc oss oc vårt hof ther medt
uppeholle, nogit dyrere, än thet almenneligt går oc gielder, för-
yttrede, våre thet doch oss icke, som uppeholle oc drage motte
hele rikesens byrder och bekostninger, til at förvitende, som elliest
inghen beskatning uppå våre undersäther gerne leggie ville, icke
eller ther medt borde effterlates, at hvar oc en sine varer i like
motte eller effter hans eighen vilie hele landit til förderf oc stor
dyrken upsättie oc förhöije skulle. Doch ville vi gerne för våre
person höre oc förstå, hvadt midel oc väger I medt the andhre nu
hit förskrifne ständer til at afskaffe sådanne besväringer uptänkie oc
’) Denna är återigen tillagd allra sist i den första öfver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
