Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
482 1546
sådane dyr tidt gerne afskaffe vilde . ..... Oc effther nu för ett
år sedhen udi samtingsmarknaden i Stregnes, ther och en part af
eder och flere riksens inbyggiere tilstäde våre, och udi vår egin
y8g
konungslige persones närvaren och åhöre alle endrecteligen och
8 F g
medt en mund begärede, att sådant ske måtte, och ther hoss ut-
lofvade att hvadt som vi medt vårt elskelige ’riksens rådh thet me-
nige beste til gode i sådane saker påfinne kunne eller stadgandes
kulle af edher och alle andre riksens under-
vardhe, thet samme
såter styrkes, försvares och vid mackt hollit blifva, och hvar någen
ther emott handlandis vorde, then samme vilde I sielfve utan all in-
sage eller utflucht hielpe att nepse och straffe; för sådane orsaker
skuld vi oss och beflitedt hafve att finne någre lidelige midel och
väger, så myckit möjijeligit väåre, att afskaffe thenne dyre tid nu på
färde är, effther som sich saken nu best lide vill och rikit drac
ligest vare kan; hafve och förthenskuld ett almenneligit möthe, som
nu nyligest skedde i vår köpstadt Arboga, förskrifvit och hollit,
ther häden och re af köpstäderne i hvar landzende her i rikit
kallade våre, hvilke medt oss och vårt elskelige riksens rådt udi
alle måtte i längden therum handlede, öfvervoge och berådsloge,
besynnerligen utaf hvad orsak och tilfälle sådana öfvermåttens dyr
tidt sin rette begynnelse oc ursprung hade och huru then medt
bäste skickelighet effther thenne tidz lägenhet förvandles, bothas
och afskaffes motte. Thersammestädz blef oss och af hvar stadh
theris schrifftelige och synnerlige betenkiende och rådh um sådane
saker tilhånde stält, them vi och öfverlåse och på thet sidzste hoss
oss icke annet befinne kunde, utan att sådane ricksens och alles
våres förderf och merkelige besväringer medt thenne dyre tid hade
theres rätte ursprung först och frempst af riksens egne undersåthers
och inbyggieres, när man sanningen rätt bekenne vill, oskickelige
handlinger, forsumelser och otrifvenhet, så och att hoss en part her
i rikit, tyvärr, så lithen lydne och hörsamhet finnes
Af de i Arboga fattade besluten uti frågan ha inga upptec kningar på-
träffats. Bland Riksarkivets handlingar förekomma endast några odaterade
utkast på tyska af Normans hand, hvilka röra detta ämne och sannolikt
äro att hänföra till herredagen i Arboga. De handla om orsakerna till den
dyra tiden och botemedlen däremot. Ett af dem har den öfverstrukna ru
briken des reichsraths vorslag zu abhelfung desser theueren
zeit. Innehållet återkommer, åtminstone till stor del, i de från Uppsala
kort tid därefter utgångna akterna. 1 nyss anförda mandat heter det emel
lertid vidare, att konungen i Arboga med de närvarande af rådet, adeln,
borgarne och andra undersåter gjort en >namnkunnig och tilbörlig» vär-
dering på in- och utländska varor, gående därpå ut att tredje penningen
skulle afslås på alla varor med undantag af spanmål, för hvilken priset efter
särskilda grunder årligen skulle regleras.
Först sedan konungen öfverlagt med den vid distingsmarknaden i
Uppsala församlade menigheten, blefvo de akter uppsatta, som äro att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
