Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1546 485
til bärgsZ, förvendandes sig ter spannemålen uti jern, prångandes
så jernet ut, som han hafver giort med spannemålen, utsläpandes
sine häster om vinteren, och när våren kommer oc åkren skal såes,
så är hesten utkörd oc ther med ligger åkeren otredder oc osåd.
Såmme af bönderne taghe sig teres bärning före med förslere uti
alla marknader allen vinteren igenom, oc hvad han hafver förverf-
vat med förslän, thett dricker han up i städerne; oc sidan han
skall bära ut sädis skäppen om våren, så blifver åkren oträdder;
när han blifver oträdder, så blifver han icke mykit sådder.
En orsak til dyr spannemåla är och thetta, ath många taghe sig
store hemman fore, menandes ther igenom blifve rika, acte icke
hvad store hemman krefvia; store hemman krefvia thetta: vel trättan
[2: träddan] åker, vel dikaden oc vel göddan; vel göddan och storan
åker hörer til mykin bodskap; så finnes i tenna landzendar nu
monge flåttstockar/ oc bonde lanbor så vel som andre, te ther
icke hafve mere än en ko eller två, fördriste sigh ath tage thett
bästa hemman i landet är, sitter ther et år, tugh heller try, så lenge
han hafver utarmet åkeren, så at han inthet är bördigh mera; ther
medt legges hemmanen öde oc hin far så ther ifrå oc blifver hos-
bonden skyllig alt afradet och far ther med sin vägh til et annat
hemman och til thett tridie, röttandes thett ena nid epter thett an-
nat, så lenge han kan, och ther medt blifver mångestedes landet
öde, och åkeren litet gifver; ther af kommer oc dyran tidt på
spannemåla.
Er och thetta en orsak til dyr spannemåle: såsom och alt
prånghköp gör dyran tid, så gör och thetta, som är med thet olag-
lige fiskeköp, som nu i mång år hafver varit her i landet, så at
adh komma, måtte han utgifva
al then spannemåle bonden kan å
för strömingh, tårsk, finske gäddor, lax, krampesill och annen fisk,
epter ty at icke hafver varit sidvänia, at sådana varur hafve så öf-
verflödelige til Tyslandh utförde blifvit, som nu, thy vär, sker; men
hvar te måtte blifva i landet, så gåfves icke så mykit spannemåle
ut för fisk, som nu sker, oc tesse månge prångköpmen, som nu
sagt är, bådhe hos bönder oc i köpstäderne blifve aflagde, så
blefve icke så dyr tidt på spannemåle, icke heller på fisken, som
nu sker.
Så är oc en orsak til dyr spannemåla, at borghmestarene och
rådet i alla köpstederne hafve ingen tilsyn, hvem the gifve borger-
skap eller tage til borgare i köpstäderne, uthan snarest sagt alt thet
lösa sälskap, som the tilhope slagge kunne, och intet hafva veder-
våge, utan settia[n]des sig i bårgarehus oc tompter, uppehållandes
ther horekroger och en hop medh ölsvälgare, såsom slösa och
dricka nath och dagh, ther med dyrkandes spannemålen i månge
hande måtte, så at en span icke snarerne kommer på gattun, för
the hafve honum borthe, och undher tidhen löpa en half mila utth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
