Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1546 495
en vore siosteder skall nampngifvit blifva, huru månghe skep til
sioes brukas schola, och hvar någor ther utofver dierfes att handla,
schall hafva forbrutit skuthan och gosset. Och uppa thet man
vethe måtthe, hvad för varur årligin her af riket och åther hit in i
riket igen förde och skeppade blifva, biudha och befella vi, att
uthi alle våre siostedher the varur, som årlige her af riket uttskippas,
så och hvadt ther emott igen infört blifver, grannelighen, partzell
ifrån parzell, beschrifvit blifve schall, och sunderlighe for then orsak
schull, att ingen schall [drifva] hemligit handel, androm till schadha
och forderf, vidh effterföliande straff.
Till thet eloffte. Effter thet var rikes legenhet sich så hafver,
att men [23: man] årliga någhra nottrofftighe varur, som er salt,
humbla och kledhe och andra sadane uttlendiske varur, utaf frem-
made landt hempthe och hit införe måtthe, derföre ville vi och
alvarlighen biudhe, att köpmennen i våre siöstedher och flerestettz,
som seglation bruka ville, för all tingh så myckit salt, humbla och
kledhe then ena tidt fran then annan hitt in i richet föra och för-
skaffva schola, att vare undersåther, then menighe man, effter nodh-
troffthena medh försörget blifva måtthe, på thett the sadane varur
icke hoss andhre uthlenske köpmen eller i fremmande landt sökia
scholo, edher sielf medh till skadha och forderf.
Till thet tolfte. Och uppa thet then fremmande varu, som be-
sunnerligha er spezeri, kledhe, salt och annat sligt, icke oss Svenske
af -androm så dyrt i henderne skickade blifva scholo, som her till
och alle tidt skett er, är och för gott och rådheligit ansett, som vi
och her medh biudhe och befelle, att same vare köpmen, som seg
tion bruka, sadana nodtrofftighe varur i the landt och stedher
hempte scholo, som andhre fremmande theras varur hempthe, på
thet [the] icke genom så margen mans hendher gå och fordyrkade
blifva motthe, förra en the komma hit i richet.
Till thet trettonde. För the fortalde och her hoss i schriffter
forfattede merkelighe orsaker schuldh biudhe vi att inghe bönder
schola köpa och undher sich slå spannemalen eller andhre etande
varur och ther medh bruka theras köpenskap till prangs, anthera
vidh kronones berchverch eller anner stedz, utan the som nagan
spannemall eller anner fetalie till bergien eller anner stedz före och
selie vilie, tha skall thett vara them effterlatit, doch så myckit the
af theras egen afvel åstadt komma kunna, och icke hoss granner
eller någranner eller andhre sadant till prangs köpe, som förre
schrifvit står; doch likevell the som taka osmudt jern i betalningh
vidh bergen för theras spannemall eller andre varur, mera en the
sielfve behöfva till theras boreskap och annan dagligha nytto, skole
föret till neste köpstadz och ther seliet och icke bruka ther
någat landzköp medh vidh effter:ne [i] besluthet u[t]trycht pen
och straff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>