Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1547 527
cum igitur libera voce sit pronuntiatum anno superiori, nisi rediret
admonitus, condemnandum eum esse iuxta legem svecanam.
Subinfertur a nobilitate!?) nulla alia de caussa fieri pro Chri-
stophero intercessionem, nisi quod, cum nunc declaratus esset per-
fidus, fore quod inimicaretur regno periculosis malis, petere dilatio-
nem sentencie, quatenus bona gracia posset impetrari, se paratos
esse corroborare sententiam Arboensem.
R. senatus Christopherum posuisse in’literis aliquem hic esse,
qui scripsisset ei, et obtulisse 200 taleros, et cum neminem nominet,
videtur ad omnes respicere, ideo se non posse intercedere sine su-
spitione gravi apud reg. M., se tamen pati posse, si nobilitas per se
voluerit supplicari, hoc stare eorum arbitrio.
Ad hec respondit nobilitas, si nullis mediis res possit impe-
trare dilationem, ob dictas caussas se paratos sententiam corro-
borare.
Äfven i afseende på rådets och ständernas öfverläggningar och svar
äro akterna sålunda ofullständiga; för prester, borgare och bönder saknas
de alldeles. I någon mån fylles bristen genom de berättelser, som fin-
nas om riksdagen. Den utförligaste af dessa, en i Hogenskild Bielkes i
Uppsala universitetsbibliotek förvarade afskriftsamling vol. II fol. 323 och
följ. intagen skildring, som omfattar hela året 1547, redogör sålunda, efter
omnämnande af den kungliga propositionen i afseende på fordringarna
för Kristiern II:s räkning (»på hvar bonde . . . 20 lodh sölf>) för ständer-
nas svar och öfriga riksdagsärenden på följande sätt:
Ther till svarede först richsens rådh, ridderschapet och adelen
endrechteligen, att the, nest Gudz nadige tilhielp, achtade thet icke
så fast och högt att vare af nödene, att mann sigh för någet trugh”)
eller andre forslagne farligheters schull upå någon slick penings utt-
gifft och förspildningh schulle trängie latthe, all thenn stundh the
alle sammans nogsampt viste och änn dhå droge vell till minnes,
huru ochristligen och tyranniskeligen samme gamble konung Chri-
stiern medh thette loflighe Sverigis riche och thess trogne män och
inbyggere handlet hade, nempligen så, att han alle sine förplichtel-
ser, tilsager, segel och bref platt inthet holt, uthan mott Gudh och
naturlig och beschrefvin lagh och otilbörlighet?) skamligen och jem-
merligen såsom enn grym tyrann brött och öfverträdde, och viste the
sigh forthenskuld hvarken honom eller hans ärfver eller förvanther vare
schyllige eller plichtige någon del her af richet att gifve eller inryme,
uthan tilbude sigh heller af fri vilie, såsom the och bekennde sigh
thess vare och plichtige, att vele giöre honom, hans barn, erfver,
medhielpere och anhangh et mottstånndh effter theris ytterste magt
och förmögenhet medh peninger, lif, godhz och blodh.
anten är här antecknadt: quo plures perfidi, eo plures inimici regni et hostes.
efter Rasmus Ludvigsson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
