Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
528 1547
Männ bisperne och celerkerit rådde ther till, att man freden,
som stodh til budz att köpe för the peninger, icke afslå schulle.
Them blef af richsens rådh igenn svaret, at änn doch thett fast bättre
och anameligere våre att hafva fredhen i så måtthe, om mann ho-
nom bekomme kunde, änn att gifve sigh i nogon feigde, så viste och
kunde ingen af them rådhe och förtröste theris infödde konungh,
herre och rätthe öfverhet, att hann opå sadanne fredh medh någon
af samme gamble konung Christierns förvanther och anhangh sigh
sächerligen förlåthe, all thenn
kunde eller måtthe tryg
;eligen och s
stundh thett icke våre rådeligit at försterkie theris fiender emott
sigh sielfve.
Männ menige borgere och bönder gåfve endrechteligen ther
opå sådenne svar, atth effther the viste sigh hafve af Gudh thenn
en annen konungh och öfverhet änn konung
alzmechtigeste ing
Gostaff, dherföre viste the och effther Gudhz vilie och befalningh
ingen annen vare schyldige och plichtige att giöre theris schatt och
uttschylder änn honom och hanns konglige kiäre barn och lifserfver.
Männ om the gamble konungh Christierns erfver någon brudeschatt
uttgifve schulle, dhå ville de smide thenn drottningsmarken udi
gode schächter och pil och förbättre thett medh kruth och lodh,
gifvendes them sådant for for:ne brudeschatt, effther the inthet
bättre förtient hafve. Uttlofvede the och ther hoss, medh hand och
mundh, atth hvar någon anfechtning af gamble konungh Christierns
erfver och medhielpere thett[e] riche oppå komme kunde, anthen
af inlenske eller uttlenske, dhå ville the medh lif och godz them
manneligen och troligen emott stå, forfölie och niderleggie effther
theris ytterste magt och förmogenhet.
Så blef och i samme herredagh för menige richsens ständer
förkunnet och til kenne gifvidt thenn konlige ordningh, som konung
Göstaff effther menige richsens rådhz och ständers medh theris radh
och samtycke hade dhå i sinn velmagt giordt och besluthit om hans
kongl. M. elschelige kiäre sönner och lifs arffurster, huru the hvar
effther sitt ståt och dignitet med land, länn och folk, som rette
borne furster och konunge sönner egner och borde, försörgde och
forsächrede blifve schulle, att så i framtiden emellom them icke
nagon tvist eller oenighet, richet till schade och förderf, till vexe
måtthe.
Så blef och (doch) af konung Gustaff, menige richsens rådh,
ridderschap, adel, clercherit och meni ständer almenneligen be-
villiget, samptycht och besluthit att ville endrechteligen och san-
holleligen blifve beståndendes stadige och faste vedh then evange-
liske rene lärdom effther thenn almenneligh chr
telige troes beken-
som man kaller thenn au[gs]burgiske confession, och sigh
ifrå ingelunde ville vicke låthe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
