- Project Runeberg -  Svenska riksdagsakter jämte andra handlingar som höra till statsförfattningens historia. Under tidehvarfvet 1521-1718 / 1:a delen. I. 1521-1544 II. 1544-1560 /
698

[MARC] [MARC] With: Emil Hildebrand, Oscar Alin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

698 1560

Såsom af förut meddelade akter framgår, hade det ända sedan 1544
upprepade gånger varit fråga om upprättande af testamentet närmast med
hänsyn till de yngre sönernas försörjande med furstligt underhåll (jfr för-
beredelserna till Vesterås riksdag 1544, s. 329, 331, 333), och arfförenin-
gen innehöll i allmänna ordalag ständernas samtycke till ett blifvande så-
dant, för så vidt det angick denna punkt (s. 388). Särskildt på den stora
herredagen i Arboga i januari 1546 upptogs frågan om de unga >lifsarf-
herrarnes> tillbörliga underhåll; rådet hemstälde saken till konungens »skön
och behag» med löfte att samtycka till och besegla den ordning, han komme
att göra (s. 479). På riksdagen i Strängnäs 1547 blef slutligen testamentet
åtminstone till någon del förelagdt ständerna och godkändt såväl af pr
skapet på riksdagen, som af Vestgötaadeln i Larf och allmogen i åtskilliga
härad (s. 532, 550, 556). Hvad det var, som delgafs ständerna, därom
saknar man närmare uppgifter, och om, såsom sannolikt är, Georg Nor-
man haft att göra med hvad som 1547 varit uppsatt, är man dock i det
hänseendet för närvarande endast hänvisad till gissningar. Först tio år se-
nare togs för öfrigt saken på allvar före. Hertig Johan hade rtedan 1556
fått bref på en del af Finland, men följande år gafs honom ett nytt för-
läningsbref, mera omfattande både i fråga om besittningarna och vilkoren,
hvarjämte han sjelf nu fick afgifva en >»revers>. I sammanhang härmed
synes konungen ha skridit till det formliga uppsättandet af sitt testamente ?!).
Båda de nyss nämda urkunderna öfverensstämma flerestädes ord för ord
med detsamma (jfr längre fram Bihanget). Härom skrifver konungen ock
till hertig Johan den 28 februari 1557 (riksregistraturet anf. år fol. 12 v.):

Käre son Johan. Vi hafve latid ställe vårt testemente, teslige-
ste hafve vi och latit tilsätie någre artichler udi titt förläningsbref
och then obligation, tu oss med doctor Anders tilskickede, och
skicke tig nu her med copier theraf til hånde, attu må vårt be-
tänkiende och hvad vi ther till giordt hafve, och när tu samme
copier effter nöttorften öfverset hafver, så se vi gärne, attu oss och
tin mening och betänkiende ther um förständiger, opå thett att
samme handel måtte med thett förste göres färdig och komme till
beslut och ände.

Såsom redan nämnts (s. 675) finnes det ock i Uppsala universitets
bibliotek en redaktion af testamentet, som saknar bestämmelser om her-
tigarne Magnus och Karls förläningar, hvilka bevisligen infördes först 1560,

!) Messenius (anf. st. V, sid. 113) uppgifver att konungen »VII die septembris suum
occoepit condere testamentum>. Den bestämda tidsuppgiften, dagen för hertig Johans an-
dra förläningsbref, vederlägges af ofvan införda skrifvelse af den 28 februari. I Mess
>Epitome>, s. 118, uppgifves endast i allmänhet, att konungen i september börjat uppri
sitt testamente (>mense ordiens septembri suum condere testamentum>). Dalin har häri-
från (III, 1, sid. 470) genom någon missuppfattning fått sin uppgift om den Iz september så-
som dagen. Messenii påstående åter på båda dessa ställen, att konungen redan nu i sitt
testamente skulle ha tilldelat alla sina söner hertigdömen, är hvad Eriks belänande med
Småland angår icke gerna rimligt, helst det synes ha varit först i december samma år,
som detta skett, och vederlägges hvad Magnus och Karl beträffar af uppgifterna i de här
ofvan under n. 243 intagna artiklarna. I Runells Förteckning på vigtigare handlingar
upptages under år 1557 endast »H. k. M. testamente, som thet uthi dette år stelt och
beviliat blef. Copia», men där omnämnes äfven en numera ej känd handling >Någre
puncter stelte på h. k. M:tz behagh, som h. k. M:tz söner skole taga i acht om fursteligh
rättighet uthi furstendömen>.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:06:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svriksdag/1/0720.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free