Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 1561
ingen” mandzpersone öfver är, skall thet dhå” sedhan falle til
then andre af thet konungslige blodh, som näst then äldste
är, och sedhan udi like måtte, som förschrifvit står, skall thet
och gå och deriveres til hans mandzafföde e och e, så lenge
någen af samme blodh och” linie igen öfver blifvin Och
såsom then andre och näst then äldste icke skal inträde för
then äldstes och förstes mandzafföde, ehuru longt thet kan
vare kommit ifrå rette” stammen, så skall icke/ heller then
tridie göre thet för then andre eller någen mandzpersone, som
är udaf then äldstes blodh, stam och linie. Thet skall udi£
like måtte, som förschrifvit står, vare medh then tridie, fierde,
fempte, och ehure månge grener the vare kunne.
2. Effter all christeligh och naturligh”? lagh medgifve, tesli-
geste och" udi Sverigis beschrefne lagh förmäles, att ingen må
sigh til arfs dräpe, hvarföre skal ock vare här med förbehållet,
att hvar så vore, thet Gudh afvende och man aldrig förmoder,
någen tid tro eller tenkie? kan, thet fursterne eller theres eff-
terkommende medh” någre hemlige och undersätne stämplin-
ger emot konungen eller hans effterkommende” anten egenom
malefitia och förgerninger eller udi någen annen måtte vele
konungens eller hans effterkommendes lifs välfärdh eller rege-
mente effterstå, ändoch ther ingen skade affölger, uthan n
sampt och fulkomligen bevises och betyges kan, thet udhi för-
sått varit hafve, skal dhå ifrå them, som sådant stemple eller
stemple lathe”, och alle theres effterkommende then jurisdic-
tion, som the hafve til Sverigis rike, förfallen och förbruten
vare, tesliges then possession the hafve udhi furstendömen.
3. När någen förandring sker udi regementet, skole fursterne
medh all tilbörlig reverentz, solempnitet, vyrdning och edz
förplichtelse uthaf konungen anname och undfånge thet län
och furstendöme, såsom them af Sverigis rikes” crone är effter-
latit, och thet effter sådane sätt, ceremonier och edz förplich-
telse, såsom thet sker? udi then stormechtigste högborne fur-
stes och herres her Erichs etc.Z cröning, hvilket och udi te-
stamentzordningen förmäles. Hvar någen af fursterne thet icke
göre ville, skall. han dhå? achtedt vare like såsom then, som
sigh ifrå riket hafver afsyndret, och icke samme furstendöme
niute, til thes han thet medh sådane tilbörlighet annamet
hafver.
4. Skall och alle andre fursternes” tienare och undhersåter,
ingen undentagendes, udi furstendömen varde förehållet, att
the skole vare fursterne hörige och lydighe, synnerligen hvadt
theres skatt och årlige uthskyller belanger och elliest til fur-
sternes nytte och gagn vare kan, doch icke udi thet, som
konungen är i någen måtte emot och under ögenen. The
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
