Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1561 11
skole och vare undergifne then general edz förplichtelse, som
menige riksens stender nu giordt hafve”, och ingen annen edh
göre, undentagendes the, som icke af adel äre och likväl udi
fursternes dagelige hoftienst brukede blifve, som äre cantzeli-
förvandter och andre. Men the, som hafve sine godz och går-
der under Sverigis crone, skole alle, som förschr:t står, vare
konungen beedigede”. Hvilken som annorledes svär, än som
förberördt är, straffes til lif och godz.
5. Skall och then hulskap, hörsamhet och lydne, som alle
Sverigis” inbyggiere äre konungen förplichtige, videre udi så måtte
vare förcelaret, så vel i furstendömen som annorstädz öfver
hele riket, både um adel, frelsesmän, prester och clerkeridt,
borgere och köpmän, ämbetzmen7, bönder och alle andre, att
hvar en, flere eller fierre, lathe sigh någhet formerke, thet konun-
gen vore emot och under ögonen, anten lönligen eller uppen-
barligen, dhå skole fursterne them ifrå sig öfverantvarde lathe
udi konungens eller hans befalningsmändz vold och hender,
så frampt att konungen eller hans befalningsmän icke då strax
schall" hafve fullmacht” uthen alt videre emotstånd och upskuf
en -sådane antaste, ehvar som helst han kunde då stadd vare.
6. Utaf thet län”, som fursterne hafve, skole the hvar hålle
theraf? konungen til tienst årligen så mykit dugeligit krigsfolk
til hestyusft Mången ST UA ÖST at Arr RRD
sampt? alle nödtorfter och deler, som udi så måtte ther til
behöfves kunne, och ther medh oförsumeligen och uthen all
igensäijelse? och upskuf vare färdige och vederrede, enär? som
helst af konungen kan tilsagt och upålagt varde, anten innen
landz eller uthan, både til landh och vatn, så frampt hvar thet
är någet tugh, ther fiender äre förhanden, och the anten ege-
nom försumelse eller uthaf någen” argwon thet jä tilbake;
och icke igenom Gudz förhindringh eller medh the lage för-
fall behefftigede vore, såsom gifves udi Sverigis lagh uttrycke-
ligen? tilkenne udi konungsb balken i thet 18 3: 16] c cap., dhå skole
the vare förfalne under thet straff, som Sverigis lagh förmäle
um then, som sigh löner unden konungs och rikesens tienist.
Och måghe the medh sådane theris egen persons” förfall icke
hafve theris folk, thet the konungen til tienist holle, endtskyl-
higet, uthen lathe thet komme til then ort konungen thet for-
drer eller fordre lather, vedh sådane straff, som udi samme
capitelf, som näst förberört är, uthtryckeligen förmäles. Sker
thet och udi fredlige tidher, då skole fursterne thet En
medh så stor summe penninger, som kunde sigh belöpe til za
besolde så mykit folk medh, som dhå udi thet tal fattas, sv
konungen til tienist holle skole, upå hvar hest och karl så
högdt räknadt, som udi thenne artikel förmälles.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
