Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1561 15
get, anten höge ämbeter, slott, län eller annedt, annerledes än
som Sverigis lagh förmäle udi konungsbalken i thet 4 cap.
Sammalunde” skole icke heller fursterne lathe någen frem-
mende få vetta” konungens och riksens secrete och högvich-
tige saker, medh mindre nogsampt kan pröfves, att ön är
konungen och Sverigis rike tro och konungen achter honom
ther före.
19. Skole icke” fursterne uthen konungens godvillie” och
samtycke läggie, köpe eller sigh tilbyte någre skatte, crone-,
kyrkie-, dlösters; biscops- och? prebende herhien under arfve-
godzen, som them äre tilfalne, icke heller göre ther med någet
skiffte eller bythe, uthen konungens vetska ap och villie, hvar-
ken udi furstendömen eller annerstädz här i riket. Hvar the
thet göre, skall dhå dubbelt så mycket leggies af theres arf
och eigit under cronen igen, som thet kan sigh förslå och be-
löpe, såsom the i så måtte anthen genom bythe eller elliest
hafve cronen afhendt. Men medh theres arf och eiget måge
fursterne handle, effter som them sielfve synes, doch så att
Sverigis lagh varder ther uthinnen oförkrenkt och invioleret.
20. Effter thet att alle Sverigis rikes? konungar hafve af
ålder haft then eigen regalie och herlighet, att the må ige gifve
bonde frihet och frelse, så skal och här effter konungenom vare?
fritt och öpet att alle the skattegodz, som han medh I lage köp
eller annet lagefängh varder bekommendes, så vel i fursten-
dömen som annerstädz öfver hele riket, them sig silelf fritt och
frelst göre, doch så att fursternes årlige rente icke ther igenom
förminskes. Och hvar någhor skattehemen låge udi furste-
dömet, the fursterne vore belägligit att lathe bygge slott, pa-
latzer eller säthegårder [opå]”, dhå måge fursterne sig samme
hemen tilbythe för så mykit vederlagh igen, på thet att skat-
ten icke udi någen del måtte fi rminsket blifve. Och hvar
fursterne gifve ther före igen? af sitt arf och eiget, dhå skal
thet annet, thet fursterne hafve igen bekommit, och så reknes
för theres” arf och egit. Men är thet bytt för clösters, kyrkie-,
eller prebendegodz, då skal och thet annet, som fursterne igen
hafve bekommit, reknes för clösters, kyrke- och prebendegodz
och vare under cronen och icke under theres arf och egit.
21. Skole alle kyrke-, clösters och prebendegodz, tesliges
crone- och skattegodz, leggies til cronen igen, som til arf och
egit hafve lagde varit; thesliges adelen bekomme the godz
igen, som man lagligen icke försvare kan.
22. Hafve icke heller fursterne macht och voldh til att gifve
någen frelse, skiöld och hielm, uthen then herlighet skal könuns
gen sig sielf hafve förbehållet”, thesliges um konungen vil
förläne sine” godhe män, rådh, adel eller andre sine tienere
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
