Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 1561
någre friheter och privilegier, skal thet och vare konungen så
vel i furstendömen som annorstädz i hele riket fritt och obe-
hindret, doch så att fursternes årlige rente icke ther igenom
förminskes.
23. Um fursterne någre gemene privilegier någrom udi theres
furstendöme gifvendes varde, anthen borgere, embetzmän eller
andre, dhå skole the krafftlöse vare och intet gälle, medh
mindre att konungen them sielf varder stadfeste endes och be-
villigendes.
Alt falskt mynt skal vara förbudet, så vel i furstendömen
som annorstädz öfver hele riket, och udi riksens drätzel för-
fallet. Skal icke heller någen furste hafve vold eller macht
til at lathe uprette eller uthgå” någet mynt, anten bättre eller
sämbre i korn och skrodningh, än thet som konungen later
mynte, och skal thet på then ene sidhe, til en tilbörlig veder-
kennelse, medh konungens afconterfeining och bildnus vare
preiet. Hvar annerledes någet mynt uthgår, skal thet, som
förskrifvit står”, udi riksens drätzel förfallet vare, och then
furste, som sådent mynt lather mynte, så och hans effterkom-
mende erfvinger, aldrigh
hafve voldh och macht någet mynt
lathe uthgå, medh mindre än thet? honom och hans effter-
kommende thet af synnerligh gunst och nåde af konungen var-
der effterlathit.
2 Hvadh tull, som faller udi furstendömen, skole fursterne
sig til gode behålle, doch skal sådane tull udi furstendömen
icke annerledes hvarken högre eller ringere pålagdt blifve, än the
andre konungens undersåther öfver hele riket äre undergifne.
26. Alle bärgverk, som udi” furstendömen fundne eller
ofundne äre, skole höre fursterne til och theres effterkommende
erfvinger.
27. Alle fougdter udi furstendömen skole göre fursterne redhe
och rekenskap för theres/ skatt och årlighe uthskyller, doch
så at thet må konungen heller hans cammerrådh vitterligit
vare, hvadh cronenes rentes årligen förbättres och riket förmå,
och at konungen må thet ransake lathe hvart siuende
d
å
Skole icke fursterne hafve macht til att förordne bisper
eller ordinarios udi religions saker udi theres län och fur
stendöme.
29. Til at uppehålle bisper och ordinarios medh skal konun-
gen behålle så vel then kyrkiotiendet, som udi furstendömen
faller, som annerstädz öfver hele riket, synnerligen effter” tien-
den är först til sådane bruk förordnet och tilskicket, och icke
är någen årligh rente, medh mindre än konungen synes then
gunsteligen någrom effterlathe. Men taxen af furstendömen
skole fursterne bebålle.
2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
