Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1561 y
30. Effter thet at bisper och ordinarii blifve för then skull
förordnede och tilsatte, at the skole hafve upseende medh re-
ligions saker och them til presteembete settie, som medh en
oförfalsket lärdom kunne förestå och medh godh exempel och
ett cristeligit lefverne föregå then försambling, som them är
umbetrodt; skole för then skull fursterne sigh ther medh in-
thet befatte, uthen allenest the hufvudgäldh udi furstendömen,
som man beneficia regalia pläger kalle, är fursterne effterlatit
att förläne och conferere theres eigne capellaner.
31. Fursterne skole icke heller hafve voldh och macht til-
skicke eller förordne lagmän udi furstendömen. Men att sättie
heredzhöfdinger är them effterlatit, hvilke them synes, doch
så, att en icke mere än ett heredzhöfdingedöme hafve skall,
som la lagh ther um förmäle.
Um appellationen skall thet så vell udi furstendömen som
PRESS öfver hele riket holles, ther med hvar och en skall
lathe sigh benöije, nembligen ifrå häredzhöfdingen til! lag-
mannen heller til fursten, doch så at thet, som är först vor-
det appelleret til lagmannen icke skall seden appelleres til fur-
sten, uthen til konungs nempd heller konungen sielf, och vare
thet konungen fritt och öpet anthen sådane’ sak udi eigen
kongelig persone förhöre eller icke. ”Thet skal icke heller ap-
peleres ifrå fursten under lagmannen, uthen til konungen eller
konungs nempd.
33. Skole icke heller fursterne förmene, förtage, förhindre
eller förhindre lathe någre, anten theres eigne undersåther, som
udi theres län och furstendöme boendes äre, eller andre, at
besökie konungen um theres klage, anten emot fursterne eller
theres fougder och befalningsmän”, uthen heller, när the konun-
gens förskrifft anten til fursterne eller theres fougder och be-
falningsmän bekommit hafve, lathe them sådent til thet beste
åthniute, så frampt at the icke äre uppenbare tiufver, man-
dropere, horkarler och kättere”, hvilke man icke kan endtledige
theres fängelse, uthen tilbörligen straffe lathe.
34. Alle konungslige sakörer, som falle udi furstendömen,
skole höre fursterne til, och skole fursterne ther opå acht
hafve, at the skiäligen och effter Sverigis beskrefne lagh” och
icke annerledes skole ransakede, dömde och seden uptagne”
varde; doch skal vare undentaget och uthslutet, hvadh som
belanger then pen och thet straff, som förverkes? emot alle
thesse statuter och artikler, theslikes crimen lese maiestatis,
thet är förgärningh å konunge eller hans tilförordnede befal-
nings- och embetzmän, hvilke sakfall för konungs en och eige
sak vare skole. Sammelunde och hvadh som faller under
cronen udi furstendömen, anten egenom sakfall eller annerledz,
Riksdagsakter II. 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
