Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1564 107
Belangende then förste artichel, udi hvilchen kongl. Maij:t vår
allernådigeste herre icke obenägen är att effterlåte hertug Johan then
arfrätt, så tvifler oss intet, att hvad h. k. M:t udi then och all annen
måtte högstbe:te h. k. M:t och riket till bästa för gått och rådeligit
varder ansehendes, ther varder sigh menige riksens ständer vel medh
åthnögie låte och thett samptyche och bevillige, såsom the och alle-
rede tillförende then sach på thett underdånligeste hafve högstbe:te
k. M:t hemstellt i then samqvem, som stod i Upsala um distingen
a:0 1564.
Om icke förr, torde hertig Magnus nu fått emottaga konung Eriks
konfirmation på arfsrätten. Att han verkligen mottagit en sådan, uppgifves
bestämdt i en proposition till ständerna af år 1565, och härmed torde
sammanhänga, att från och med 1564 hertig Magnus i de kungliga skrif-
velserna högtidligen kallas Sverigis rikes erffurste, hvilken titel ej förut
synes ha tillagts honom. Måhända har ock hertigen vid denna tid förmåtts
afgifva stadfästelsen på domen öfver hertig Johan!). Den 28 jan. 1564 in-
bjöds hertig Magnus af konung Erik till ett möte för att träffa öfverens-
kommelse om ett byte dem emellan utaf arfvegodsen (riksregistr. 1564 I
fol. 36). Om något sådant skifte har man sig visserligen intet bekant,
men att bröderna sammanträffat under årets lopp framgår af nyss åbero-
pade proposition af 1565, där det bland annat heter, att knappt var her-
tigen »hemkommen till Vadstena, hände honom olyckan att blifva sjuk.
Något annat datum på vare sig konfirmationen eller bekräftelsen utaf domen
än de redan sid. 104 anförda (den 29 september och 6 oktober 1563)
känner man emellertid icke. De båda akterna intagas i Bihanget.
2) Utskrifning af krigsfolk.
Till fogden Christoffer Olsson skrifves den 8 februari 1564 (riksregistr.
1564 I fol. 46):
Tinn schrifvelse Christotter Olsonn hafve vi bekommit, ther
med tu lather förstå, att thenn menige mann udi Tiust och Steke-
bor schär begäre blifve förschonede med uttgärdes folk, som vi
udi vår och riksens tienist hafve befaledt att antages schulle, ther
emott the seije sigh vile vare viderrede dagh och natt och holle oss
schäriegården ren ther nidre: så effter vi moste försterkie oss med
all thenn macht, vi kunne åstad komme, och behöfves en hel hop
bådhe på vår örligsschip, som schole med thett förste i vär afferdi-
ges, thesliges och så till felde; therföre kunne vi för sådenne våre
och ricksens anliggende nödtorfter schull them på thenne tidh icke
förschone mere änn andre våre undersåter her i rikedt, uthen förse
oss, att the, effter som och uttlofvet blef udi thenn herredagh, som
’) I brefvet till hertig Johan d. 7 juni 1564 (riksregistr. 1564 I fol. 221 v.) heter
det bl. a.: »först och frempst hafve eder syskone gifvit vittnesbyrdh um eder, att I icke
rätt hafve handlet, thesligest så är eder väll vitterligit, hvad sententz och dom, som
menige riksens ständer hafve gifvit um eder och hure the äre nu eder benägne» Så-
som fullt afgörande i fråga om bekräftelsen kunna orden svårligen anses.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
