Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
106
dem, att der er saa megett vedgiord, att hand kand ingen fred
giore. — 0 jer — ÄR Jr i älek
I riksregistraturet finner man kungliga bref daterade Uppsala från
den 26 januari till och med den 6 februari 1564. Om de på mötet när-
varande lemna i öfrigt här efteråt meddelade aktstycken några upplysnin-
gar. Som redan den 1 febr. 1564 Olof Larsson och Måns Pedersson till
Billestada fingo i uppdrag att underhandla med menige man i Vendel och
Tierp, Snävingen och Rekarne om några icke närmare angifna ärenden,
kunde man frestas att tro, att ombud från dessa landsorter icke varit när-
varande (riksregistr. 1564 I fol. 41). Likaså afsändes den 12 febr. 1564
sändebud till Vesterbotten och Finland för att med allmogen förhandla om
ärenden, som äfven förekommit i Uppsala, hvadan antagligt är, att härifrån
inga ombud varit närvarande. Den 2 febr. besvaras en skrifvelse från
borgarne i Gefle, hvilken emellertid kan ha varit framburen af stadens ut-
skickade.
I afseende på konungens propositioner känner man endast en på
latin skrifven disposition, ordnad efter retorikens regler, öfver de punkter,
som i talet skulle behandlas. Hufvudafdelningarne skulle röra sig om 1)
Danskarnes list och ondska, som med exempel borde bestyrkas; 2) försvar
för ett rättfärdigt krig; 3) försvar för konungen sjelf, t. ex. mot beskyllnin-
gen för feghet, äfvensom klander och beskyllningar mot ständerna för lik-
nöjdhet och olydnad; 4) den dyra tiden på spanmål och salt och huru
den kunde botas; 5) nödvändigheten af ett kraftigt försvar. I samman-
hang med femte afdelningen skulle komma »enumeratio 5 propositionum
cum debita conquestione» (Kopiebok öfver lat. kansliakter 1561—1567
fol. 75 v. i Riksarkivet). De fem propositionerna finnas icke bevarade.
Af ett uttryck i allmänna ordalag i midten af utkastet: equos et viros
contribuant et cetera necessaria kan man ej draga några bestämda
slutsatser i afseende på deras innehåll. Något skriftligen uppsatt beslut
af mötet är ej heller kändt (Runell saknar all kunskap om denna riksdag),
och man är för kännedomen om dess förhandlingar hänvisad till annorstädes
ifrån hemtade uppgifter. Man finner då att där förevarit åtminstone föl-
jande frågor: 1) om hertig Johans sak och successionen; 2) om utskrifning
af folk; 3) om tavernepenningar; 4) om presternas vederlag, hvarjämte 5)
ständerna eller en del af dem jämte nämnden fungerat som politisk dom-
stol. Att här äfven skulle fattats särskildt beslut om utgärdshästar har
jag ej kunnat finna af handlingarna bestyrkt. Enligt det ofvan (s. 67) an-
förda mandatet af den 23 nov. 1363 hade konungen på egen hand af pre-
ster, borgare och bönder kräft utgärdshästar för 1564 och den proportion,
som däri angafs — 30 bönder, 8 prester, 12 borgare om hvar sin häst —
återkommer i de bref, som härom 1564 afgingo till Norrland och Finland,
utan att något beslut på mötet i Uppsala åberopas!)
1) Successionsfrågan.
I ett rådslag af den 26 augusti 1567 angående den då påtänkta för-
soningen mellan konungen och hertig Johan heter det bland annat:
!’) Gefle borgare hade i en skrifvelse anhållit att befrias från utgärdshästarne,
hvarpå konungen den 2 febr. svarar nekande: de vore såsom andra undersåtar öfver
hela riket skyldiga att hjelpa därtill (riksregistr. 1564 I fol. 41 v.). Det är ingenting
som antyder att frågan i Uppsala varit före.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
