Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1565
2) Prestmöte i Stockholm
1565 i april.
Biskoparne och några andra prestmän ha i april månad varit samlade
i Stockholm och där uppsatt och undertecknat ett betänkande i den då på-
gående >»liquoristiska» striden, tryckt under titeln >»Fundamenta nostre fidei
de sanguinis dominici participatione facienda in solo genimine vitis et non
in alia specie potus communi consensu breviter collecta et approbata Hol-
mix in mense aprili anno 1565» hos Troil, Skrifter och handlingar till upp-
lysning i svenska kyrko- och reformationshistorien III sid. 248 o. f. De,
Olavi) i Str Petrus i Kalmar, Nicolaus i Vexiö,
Andreas i Jönköping, Ericus Laurentii i Tuna, Martinus Gestricius i
Gefle, Laurentius Gestricius, pastor i Stockholm, Olaus Medelpadius, pastor
i Rasbo, Ericus Petri, »Dei minister apud Upsalienses», Henricus Andree,
pastor i Vesterås, och Sveno Petri, »Dei minister» i Köping. Jag har icke
funnit någon uppgift om andra ständers närvaro i Stockholm vid denna tid;
det heter visserligen på ett ställe i det s. k. riksdagsbeslutet, att utfärdarne
tala på deras vägnar, »som här nu kunna församlade vara, såväl som på våra
egna,» men häraf kunna inga bestämda slutsatser dra 1 Lika litet finner
man något detta mötes beslut eller svar i politiska frågor sedermera åbero-
padt. Emellertid har ett formulär till ett sådant uti presternas namn blifvit
uppsatt på pergament (riksdagsakta i Riksarkivet), hvilket nära ansluter sig
till de först uti Uppsala framstälda propositionerna, men det har aldrig blifvit
utfärdadt. Af namnen förekommer i ingressen endast Laurentius Petri,
ehuru plats är lemnad för de öfriga. ?) Nederst äro 12 snitt gjorda (de
ofvan uppräknade prestmännen äro 15) för infästande af
lemningar af sju sigillremsor, men de ha tydligen aldrig varit begagnade.
De förhållanden, som härvid utöfvat inverkan, äro alldeles okända. Inne-
hållet i detta föregifna riksdagsbeslut är åter följande:
sigill och finnas
For alle them, som thette bref kan hände förekåmme, bekänne
vi effter:ne Laurentius Petri Upsalensis - — —
och göre här medt kunnigt, uppenbart och vetterligit, att år effter
Christi födelse 1565 thenn ... aprilis, dhå vi församblede vore udhi
Ståckholm, blef oss af thenn stormechtigiste högborne furste och
herre her Erich thenn fiortende Sverigis Göthis Venndis sampt flere
thäs tilbehöringers konung vår aller nådigiste herre och konung
egenum någre hans konung:e M gode männ och trogne tiänere
förehållit och tilkänne gifvit um någre vichtige punchter och artichler,
som högstbe:te vår aller nådigiste herre och konung sampt menige
!) I konungens bref d. 18 april 1565 (konc. i Riksarkivet och tr. patent) mot
de främmande trosbekännarne beröres ej med ett ord något möte i Stockholm.
?) Halfannan rads tomrum är i dokumentet lemn för namnens ifyllande. Det
torde nätt och jämt ha räckt till för de närvarande presternas. — Att beslutet skulle be-
seglats »af ers och häraders ombud liksom det första riksdagsbeslutet 1566» (Nilsson,
anf. arb. sid. 36), är ett fullkomligt godtyckligt antagande, som redan vederlägges af
dokumentets yttre beskaffenhet (jfr samma arb. sid. 55).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
