- Project Runeberg -  Svenska riksdagsakter jämte andra handlingar som höra till statsförfattningens historia. Under tidehvarfvet 1521-1718 / 2. delen. 1561-1592 /
333

[MARC] [MARC] With: Emil Hildebrand, Oscar Alin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1569 333

vanter uthan skada, hade han likvel ther med annat i sinnet,
såsom han thet ock seden medh gerningen beviste.

Och ändoch Jören Persson nöge nogh ransakade um för-
bemelte handel och lade ther upå sin högste och störste flit,
kunde doch ingen sak finnes medh välbemelte gode herrer,
uthan tå the vore för rette och han them fast grofveligen medh
en hop skäll ord uthan all beskedh och grund anklagede, giorde
konungen sielf theres urseckt. Icke thes mindre lät han före
them snypligen medh profosser och stockeknechter udi små
båtar, hvar för sigh, hvar effter annan, så at the icke skulle
få talas vidh; the ther seden blefve forvarede i Upsale udi
stinkende och stygge fängsle, och mäden the ther såte, blefve
the och någre ige män flere på herredagen i Upsale uth-
ropede och beklagede för rikesens förrädere och otrogne män,
hvilket han doch medh ingen sanning kunde bevise, såsom thet
icke heller än nu bevises kan. Men konungen och Jören
Persson brukede ther uthinnan theres eighen list och ilfundig-
het och ville med theres falske handel, prachtiker och stemp-
linger bevise sådane anklagan vara san, och ändoch then menige
man, som tilstädes vore på herredagen, icke kunde eller ville
sådane saker samtyckie, blefve the likvel ther til nödde och
tvungne at försegle någre dombref, effter som Jören Persson
hade them förestält, oanseendes at ingen fick läse eller höre
thet brefvet, som the tå måtte försegle.

Och när som sådant hades för hender, begaf thet sig, som
olyckes ville, at velbemelte her Niels Sture, som hade varit
konung Erichs ärende in i Lottringen och til then romerske
keyseren, kom sielf tilstädhes til konungen i Upsale, hvilken
strax blef fängligh anammet och satt i tornedt och sedan annan
daghen ther effter upförd udi ett annet hächtelse på slottet.

Nu hade konung Erich scrifvit välbemelte grefve Svante
til udi sitt fängilse medh sin eigen hand, som än nu i dagh
tilstädes är, och tilsade honom sin konglighe gunst och ven-
skap igen, bekende sigh hafva giordt välbemelte gode herre
orett och begärede af honom venskap, gick ock sielf tit up på
slottet först in til then ädle och velborne herre her Sten Erichs-
son, togh honom medh sigh och gick så in til välbemelte
grefve Svante, och blef tå saken aldeles förlikt och fördragen
upå både sider, och ther medh gick konungen sin vägh. Men
strax ther effter lopp han tilbake igen in upå slottet in i thet
rum, som välbemelte her Niels Sture inne satt fången, medh
en hel hop af sine mördare, som han hade hos sigh; then stack
han först med en dagert i brystet, ther näst stack then mör-
daren Per Villamsson honom tvert igenom öghat och så bak
uth genom hofvudet, sedhen båre någre af konungens mordiske

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:06:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svriksdag/2/0345.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free