Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
682 1586
stigh then sak, så mykit biscops valet tilkommer. Men hvadh stad-
festilsen anrörer, effther k. M. och h. f. N. icke hafve sigh ther om för-
liket, schole velbe:te sendebudh stå faste ther opå, effther förstendömet
varder h. f. N. udi faderligit testamente och ländzbref öfverandtvardet
medh alle thes inbyggere andelige och verdzlige, thett h. f. N. förthen-
skuldh icke må blifve trängd ifrå then rättighet till att confirmere och
stadfäste then, som menighe clerkerit sigh för en förman eller biscop
vällie och uttkore; och effther then man, som till biscop uttvalder är,
hafver någen tidh varidt udi k. M. onådhe, vill h. f. N., att velbe:te
sendebudh sigh till thett högste beflite, att hans sak kan blifve försonat
och han komme till nåde igen.
2. Hvar och så är att man her emott vill förebäre, att effther
konungen äger högste dom, voldh och rettighet her i Sverige bådhe
öfver andelige och verldzlige, att h. f. N. förthenskuldh icke kan hafve
macht heller voldh att insättie heller stadfäste någen biscop udi för-
stendömet, ther kunne sendebuden så svare till, att then högste dom
och voldh öfver andelige och verldzlige, som konungen äger hafve så
innan förstendömet som öfver alt Sverigis rike, är inthet benomen genom
then rättighet h. f. N. innan sitt förstendöme hafver, fördy h. f. N.
anammer ju bådhe landh och folk andelige och verldzlige af Sverigis
konungh såsom ett län, så att alt hvadh h. f. N. innan sitt förstendöme
niuther och bruker, är eij annet än konungens enskilte rättighet, then
doch h. f. N. af sin k. h. fadher christelig i åminnelse faderl. meddelt
och öfverandtvardet är och af k. M. nu regerende broderl. stadfäst.
Therföre kan h. f. N. icke besinne, medh hvad skäl biscops insättiende
skall achtes och rächnes mere för en sådanne rättighet än all annar,
then konunger enskilt bör sigh hafve förbehollet, effther sådant icke
uttryckt är uthi testament eller länsbref. Och ther man ville föregi
att then rättighet af h:te k. Göstaff icke var inrymdt k. M. nu rege-
rendes, när h. M. var en förste i Finland, så hafver thett annen skäl
medh sigh, fördy medhen högl. k. Göstaff var i lifve, kunde ingen
förtage h. k. M. att inrymme och efterlathe sine söner hvad rättighet
h. k. M. syntes i ene eller andre måthe större eller ringere. Men huru
thett skulle blifve hollit efther h. k. M:tz dödelighe och sal. afgongh,
thett lätt h. k. M. i sitt testamente schriffteligen författe och på then
sidste rigsdagh h. k. M. hölt almenneligen förkunne. Therudöfver så
kan eij heller säijes vare rätt, att testamente bör ställes i värket och
aldelis vare krafftigt, medhen then lefver, som testamentet gör, uthan
sedhen effther hans dödh; elliest skedde thett honom sielf till förfångh.
3. Är thett och så, att sendebuden merke, att handelen vill stöte
sigh på biscops stadfestelsen, att the då förhandle then puncht till be-
slutt, så vidt att biscops valet blifver hos clerkerit innan förstendömet
effther kyrkieordningen, doch medh h. f. N. såsom then förnemstes
innan förstendömet samptyckie, och then man, som clerkerit till biscop
hafve uttvald medh h. f. N. samptycke, att k. M. sedhen then samme
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
