Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1586 683
till biscop confirmerer och stadfäster, och hvar då, när han blifver till
biscop stadfest, någen edh af honom kräfves, att h:te hertigh Carl i
samma edh må blifve medh inbegripen, effther biscopen undfånger och
beholler af h. f. N. och ingen annen sitt nödtorftige underholdh.
4. Udöfver thette kan och blifve talet och begäret, att uthi kyr-
kiones åthefver och ceremonier måtte innan förstendömet vare en likhet
medh thett, som uthan om förstendömet holles och brukes: ther gifve
sendeboden sådanne svar opå etc.: effther then förelarningh, som Streng-
nes capitel hafver stält och ifrå sigh gifvit.
5. Hvadh, lagmansdömet innan förstendömet tilkommer, när ther
om handlet blifver, och man vill förebäre, att lagmansdömet till att
förläne skall vare konungens enskilte rättighet, måge sendebuden ther
svare till, såsom tilförende sagt är om biscopsdömet, nemli
man vill se effther hvad konungens rättighet varidt hafver är ingen
rättighet innen förstendömet, som icke för hafver varidt konungens en-
skilte, then doch h. f. N. för sigh och sine manlige effterkommende
till att niuthe och beholle öfverandtvårdet är. Men althenstundh uthi
testamente så och länsbref nogsampt uttryckt är, hvad rättighet Sverigis
konungh bör vare förbehollen hos fursterne, nembl. läns stadfestelsen,
lydne och hörsamhet, redebogen tienist icke uthan lifs och godz fare,
hvar så omtränger etc., och förstendömet varder ther öfver h. f. N.
udi samme testamente och läns bref ingifvit medh landh och alle thes
inbyggere så andelige som verldzlige, aldelis like som högl. k. Göstaff
them på cronones vägne sielf innehaft hafver, platt inthet undentagen-
des; att h. f. N. förthenskuldh så her effther som her till må niuthe then
rättighet medh lagmansdömen, even såsom h. f. N. sal. k. h. fadher them
innehade. Och then rättighet medh lagmansdömets förläningh förtager
inthet then högste dom och våldh, som konunger ä
Fördy hvar så vore, att anthen h. f. N. lagmän eller någen annen, eho
thet helst vare kunne, ville innan h. f. N. förstendöme någet företage
emoth lagh och rätt, så hafver ju altidh kärenden rådh och uttv
till att sökie och beklage sigh för k. M. såsom för then högst är rå
dande och högste dom hafver och sanningh uttleta bör.
6. Thette skall så i förstone blifve svarat till thenne puncht,
ther vedh och sendebuden vele sigh stifft och fast holle. Men förnimme
the sigh ther medh inthet skaffe eller utträtte kunne, uthan att veder-
parten vill blifve vidh lagen, så måge sendebuden lathe förstå, att
h. f. N. och vill blifve vidh lagen och vidh then lagbok, som inne-
holler, huru lagman vällias och eij tagas skall, doch så, att h:te hertig
Carl ebland the sex hofmän, som lagman äge vällie, hafver och beholler
i samme val then siuende rösten, och the tre män, som keste och valde
blifve, att k. M. då en af them tager till lagman, som lagh seger.
Annen eller bättre medelvägh vet h. f. N. icke i then puncht, ther och
bh. f. N. vill blifve vidh, hvar eij annars elle[r] bättre vare vill. Men
mere effthergifve i thesse för:de två punchter är icke mög t, effther
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
