Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1586 703
annen göre än allenest på sit domare embethe, som lagh förmeler.
Dogh skolle lagmansdömen så väll som biskops stifften aldelis blifve
osyndrade och åthskilde, såsom the af ålder varidt hafve.
Om vadhet må thet vare, såsom senest blef svaret. Men effter
thet lagen gör ingen åtskildnat, huru högh saken vare skall, som vadt
blifver, derföre skall och udi den motte vaded vare hvar och en fritt
effterlåtidt, ehuru högh eller ringe samme sak vare kan.
Hvadh adelens vapntienst innen furstendömet är berörendes, terföre
äre alle plictige att ridhe under konungens egen baner, så månge som
theres godz fritt och frelst niute och beholle velle, som Svergies lagh
förmeler, och videre sigh therudinnen att inlåthe kan h. k. M. inthet
göre uthen menige riksens adeles samptyckie, dogh ther medh icke
förbudidt någon så väll uthen som innen furstendömet att tiene h. f.
N., som ther till villie hafve.
Om almenneligh edh är thenne k. M:tz endtlige mening att, effter
thet h. k. M. är en rese hylledt af alle Svergies rikes undersåther så
väll innen som uthen förstendömet, så låther h. k. M. och ther vidh
blifva uthi sin lifstidh, dågh att samme rettighett motte och vare h.
k. M:tz elskelige käre son högb:e furste hertigh Sigismundus sampt
flere Svergies rikes efterkommende konunger förbehollen, när ther medh
framdeles så vidt kommer, ty alle the uthi riket boendes äre äge ko-
nungen edh there göre, som lagh förmeler. Men af them, som inge
godz eller gårdar hafve och sigh uthi h. f. N:des tienst förhålle, blifver
ingen edh krafd uthen månge [2:måge] blifve under h. f. N. egen edh
innesluthne.
Hvad h. f. N:des krigsfålk uthen furstendömet tilkommer, så är
k. M. ingeledes tilsinnes att lide något annedt krigsfolk uthen fursten-
dömet än thett, som h. k. M. allene medh edh och trohett är förplich-
tadt, helst effter thett h. k. M. icke begerer att hafve något krigsfolk
innen furstendömet.
Att laga syner medh thet förste, anthen udi denne höst eller vår,
motte holles om rette skilnadhen kring furstendömet, är aldeles både
nyttigt och retvist, dogh att Svergies lagh om heffden må aldeles ther-
uthinnen blifve obrotzligh hollen, och vare och blifve om grentzserne,
såsom af ålder och udi högl. i åminnelse k. Göstaffs höghtidh [2 :lifs-
tidh?] varidt hafver.
När och almenneligh förbudh sker och blifver af h. f. N. såsom och
flere af riksens stender beviliged, då motte thet och holles öfver alt
riket så väll innen som uthen furstendömet.
Till herredagh och almennelige samqvemder, som för riksens åli-
giende saker holdne blifve, äge alle riksens stender komme så väll
innen som uthen furstendömet, som titt varde kallade, och ingeledes
uthen lage förfall uthe blifve, så frampt the icke velle sielf syndre sigh
ifrå rikedt, hvilke[t] the och icke äre mechtige till att göre anthen effter
Svergies lagh eller testamentz ordningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
