Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
704 1586
Så bör och icke heller någon annen, ehvem han och vare kan,
konungens stempning försittie lage förfalle lös vidh straff, som lagh
förmeler. Myckit mindre bör och någon, som ifrå konungen förymbd
är, gifves någon legdhe uthaf h. f. N., meden thet icke tiener til ven-
skap emillan två vederliker, fast mindre höfves att ske af den, som
udi ståndet är ringere och thefn] andre medh lydne förplichted.
Konungens försvarelse bref, meden de icke blifve anners än till
lagh och rette utgifne, bör hvar och en aldeles uthen någre insager
tilgodhe åtniuthe, och blifver ther medh icke förment någon att fulföllie
sin sak medh retten. Så borde och h. k. M. medh sådant blifve för-
skonedt, som uthi svaredt på denne puncht är med författedt, uthi
thet att tilmetidt blifver, thet h. k. M. skulle vele försvare någon grof
ogerningsman.
När konung vill erichs gatu rida eller konunghs reffst holle, så
bör thet vare konungen allene förbehollidt, heller och the, som konungen
ther till fulmechtigh göre vill, effter som Svergies lagh och sielfve or-
dedet(!) förmeler, dågh kan h. k. M. väll lidhe, att h. f. N. må hafve
ther hos någre af sine egne godhe män, när h. k. M. konungs reffst
vill hålle låthe.
Effter thett och ingen kan hielm och sköldh annorlunde förbrythe
än emoth konungen, som lagh seger, så kunne och udi samme fall
jordegodzen icke under någon annen än konungen förbruttne blifv
som allene uthi riket macht hafver hielm och sköldh att gifve och för-
läne; så äre och sådanne godz alle af Svergies rikes konungar under
frelset i förtiden gifne. Men ther någon af them, som råkede sigh så
grofligen förse, att han effter lagen ifrå hielm och sköldemerke skillies
skulle, hade af h. f. N. heller och andre effterkommende furster någre
godhz bekommit, då kan och h. k. M. väll tillåthe, att the samme godhz
måge vare under h. f. N. dågh som crone godhz igen förfalne.
Om adelens privilegier låther k. M. blifve ther vedh, såsom alrede
svaret är, men att tavernere effter Svergies lagh och h. k. M:ts påbudz
bref motte medh tedt förste udi denne höst så väll innen furstendömet
såsom uthen satte och förordnede blifve, thet vill h. k. M. ändelige
hafve, på thet att och ther uthinnen ingen skilachtighett udi riket vare
motte, och seden ingen medh otilbörlige skiutzreser och gestninger
uthen betalning besväres, såsom her til sket är.
Hvadh pålager och eliest almennelige gärder udi furstendömet til-
kommer, låther k. M. blifved ther vedh, som nu ther på är svaret.
Men hvadh h. f. N. egen vapntienst af furstendömet är berörandes,
endogh k. M. effter testamentzsens lydelse väll hade både foge och
rett att fordre then så högh och stor, effter som ögenskligit (!) är, att
h. f. N. förmå then nu uthi fredelige tider åstadkomme; dogh ther
som h. f. N. någedt är ther om, kan h. f. N. medh thet förste om en
viss ordning ther på medh h:te k. M. förhandle låthe.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
