Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
531
754
Nu synes den stora omredigeringen hafva egt rum. En handskrift före-
ligger af den nyss i transsumt aftryckta redaktionen, i hvilken betydande
ändringar äro gjorda, de flesta med Erik Sparres hand, och bland dessa
äro åtminstone några af de under 530 införda ändringsförslagen införda.
Andra åter finnas först i en renskrift af nyssnämnda genom Sparre än-
drade redaktion. Måhända är det denna, hvilken såsom »sista beslut> d. 6
febr. öfverlämnades till hertigen och som, betecknad med /, numera saknas
bland bilagorna till berättelsen om förhandlingen. Det är i hvarje fall den
sista redigering af villkoren, som föreligger, innan man skred till att fast-
ställa början och slutet, och den har till större delen ingått i den slutlig
förlikningen.
Konungens sista förklaring i afseende på alla punkterna möjligen
öfverlämnad 1587 den 6 februari.
Samtida handskrift bland Riksdagsakta i Riksarkivet (sign. A),
jämförd med den af Sparre korrigerade redaktionen (sign. S),
med hvilken den i de flesta fall öfverensstämmer, samt med den
definitivt antagna stadgan citerad under sitt nummer här efteråt,
för hvars text den ligger till grund. När ej särskildt anmärkes,
äro ändringarna redan gjorda i S. Paragrafnumreringen tillagd
af utg.
K. Ma:tz —
I. Först hvad kyrkeseder — — på thet år 75 blefve af bisper-
ne? vedertagne och uppenbarliga gillede. Derföre meden och inthet
är tillsatt udi messeordningen uthen någre gudelige böner — — lärde-
ste af clärkeridt — — igenkallelse förmene, såsom” the och icke heller
af någen anthen hög eller lågh skole til någed blifve tvingede medh
våld eller straff.- Imidlertidh — — dem, som den bruke — — ko-
nungens hempd.
— tvistige.”
2. Hvad biscopsvaled i furstendömed — — tienliga clärker innen
furstendömed i valed, om the äre ther till att finne — förtörned
öfver. Och skall för:ne biscop, hvadh hans lydne och trohet i verldzlig
måtte tillkommer — — Sveriges lagh. Dogh skall och fursten udi
samme ed blifve inbegripen, således att, effter biscopen hafver störste
delen af sitt oppehelle udaf fursten och sielfve domkyrkian och biscops-
stolen är innen furstendömet belägen, derföre låfver han sigh att s
vare fursten, h. N:s vårdnedh och furstendömed trogen och välvilligh,
så vidt honom på hans embetes vägne bör att göre och oförkräncht
den ed, som han konungen och capittled giordt hafver heller görendes
varder, och elliest på sitt embetes vägne alldelis rätte sigh effter Gudsz
klare och rene ordh. Så skole och bisperne, hvad theris underhold
— — prästegäld och sochnelagh.7 Bispen hafve och samme macht
— — the thär kalles regalia beneficia — — och the blifve tillförord-
nede, som där till skickelige — 7ex lärdom — såsom och icke heller
cole
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
