Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1587 ”55
någre nye scholer begynnes medh besynnerlig sochnegång uthen £o-
opens udi samme stifft — —
nungens, furstens, erchiebiscopens och bis
och £te häreder — — under igen. Dogh hvad the två scholer till-
holm allrede äre på begynte
kommer, som udi Carlstadh och Maric
- (= n. 534) under för:ne Schara.
3. Konungs reffst äger konunger hålle öfver hele riket — — i
oträngde måle heller och enkannerlige så offte, som lag förmeller achter
att hollet — — (= 2». 534) furstens eget villkor. Dogh skall i midler
tidh och alltid — — (= 2. 534) befallningsmendz hot, hempd eller
vrede, när dem icke — — rätt är. Dogh skall saken först innan fur-
stendömed — — (= 2». 534) taled blifver.”
4. Om laghman att vällie är så bevilliged, att dhet skall ske på
ett satt landzting i biscops och tvenne clerke närvare, som lagh säger,
och tre — — udaf dhe tre äger dhå konunger — — nyttogan vara.
Hvad lagmandz edh tillkommer, när han af konunge’ stadfäster är,
äger han göre sin dommere ed innen lagsagu, som lagh förmeller./
Dogh skall han och vare fursten med trohet, råd — — ombetrodt
varder. Och niuthe lagman samme rättighet både medh fodring och
saköre, så och laghmandz gärdh innen furstendömet, effter som skäl och
likt kan vare och sedhvanliged är. Och skole lagmandzdömen — —
af ålder och i k. Göstaffs tid varit hafve.
5. Medh vad skall så hålles — — till fursten, dogh! må eller bör
ingen vare domere i sin egen sak, som lagh förmäler," seden ifrå fur-
sten under konungen — — åtskillies effter Sverigis lagh.
6. Item när någen förandring — — Sverigis lagh, arfhylningerne,
utgifne privilegier — — här till dags giordt hafver, och det altsam-
mens strax i sin kon:ge cröningh medh bref och segell stadfäste, och
när så skedt är — — i lagboken beschrifven, desliges och samme edh
ytterligere göre och stadfäste — — besluted och samtycht.
7. Hvad vapnetiensten tillkommer af adelen — — är nu skuted
till samptlige riksens adels villie och betenkende.”
Om allmenneligh förbudh — — öfverträdt eller förkränkt.
Och" måge fursterne hafve macht till att råde och biude innen fur-
stendömen så och till att stadge och förordne thet som them sielfve
s udi siöstäderne innen
— + (= ”; 534) "mere eller högre motte tag
furstendömen än som ded sker uthenföre.t
9. Item när utaf alt riket en allmenneligh samqvemd — — like
vist komme. Dher och konungen — — tillschrifvendes och orsaken,
hvarföre de [äre] kallede,! tillkennegifvendes, så skole — — komme
tillstädes.
10. Elliest hvad laga stempning — — seden för lagman, effter
som lagh säger, heller och dher dett någen lönlig och synnerlig sak
vore, strax af lagmand och andre gode ovälde menn, omsider för fur-
sten sielf — — som lagh förmeller, och komme fri och felig till och
från. Sammeledes som här tillförende sagt är, bör och hålled blifve
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
