Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
908 1590
samme förhänder med störste alfver och flit, som mongen är-
lig man, andeligh och verldzligh, som then tidh vore ther,
nogsampt är vitterligit.
Samme vinter, otte dager efther herradagen, kom tidender,
att k. Staffan i Pålen var dödh blefven. Af thette tilfälledt
begynte the strax tenke på ett nytt rådslagh, huru de kunde
fogeligen, som the mente, blifve af med k. M:tz then tidh
ende och käreste son hertigh Sigismundus, efther han på mö-
dernet then rätte konungs slechten i Pålen, som nest för k.
Henrich och k. Stefan regered häde) så när var afkommen.
Och ändoch thesse tu konunge riker, Svärige och Pålen, äre
så store och mechtige, att bvarthere väl behöfver sin eigen
konungh för sigh, lel ginge the till, för än de viste, om Hité
k. Sigismundus then tidh skulle blifve konungh i Pålen eller
eij, efther thet är ett valrike, och giorde sine emellen någre
velkor på latin, som hos then svenske almoge är ett fremmende
tungomål, huruledes thesse tu kongeriker Sverige [och Pålen]
väl skulle kunne regeres och förestås af en konungh, thet doch
endeles är [o]mögeligit. Och alt thette skedde uthan h:te her-
tigh Karls sampt störste delen af riksens rådhz vett och villie,
undentagendes de fyre eller fem, som dett så hemligen bedrefve
sin emellen; icke heller veste riksens ständer der uthaf, hvarken
i Sverige eller Pålen. Och om de Påler derföre skulle vare
förbundne till att holle sådanne stadger rikerne emellen, att the
giordes här i Sverige för them uthi "sådånne ovist tilfälle dem
ovitterligh, kunne vare tviflachtigdt. Och ändoch i samme
stadger är förord[n]et, att med konunge valet i Pålen skulle
inthet förminskes för Sverigis crone, hvil ke stadger Erich Sparre
förnemligest hafver giordt och sammansatt, så hafver [ha
likväl varit then förste, som them på thenne sidhe hafver bru-
tidt, i thet han uthan befalningh hafver bortlofvedt Liflandh
under cronen i Pålen och Littoven. Medh thette förtalde är
inthet annedt ment än omkulstörte och till inthet göre then
arfrätt för sal. k. Göstaffs högl. ezc. afföde, hvilket skedde af
riksens förnempste ledemoth och stender, enhel[lelligen och af
väl betänkt tidigt rådh och besluth, först i Örebro anno etc.
37(!), stadfestes seden i Vesterårs anno 1544. Om alt sådant
hafver ländt Sverigis rike och riksens almoge till gagn, äre och
välfärdh och om sådant är then edh och trohet likmetigt som
the hafve svorit h. k. M. och h. k. M:tz sampt h. f. N. här-
tigh Carls affödhe, theslikest theres färderneslandh, må hvar
erligh svensk man, som något vill sehe tilbake, rättvisligen döme
om och besinne hvadh ther vill föllie efther, att anthen monge
skulle regere i landet, thet doch plath är emoth Sverigis be-
skrefne lagh, som taler allenest om en konunglig crone och en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
