Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1590 965
M. hafve sigh hos menige stenderne befråget, hvad dhem tyckes yter-
mere till denne feigdhe göres skulle, om man så slätt skulle gifve efther
eller vore och rådeligit”, att man ännu ville göre enn alfvarsam krigs-
rese emodt fienden; der opå dhå blef svaret och på sidlychtene således
beslutit af alle ständer, andelighe och verdzlige, att them syntes rådh-
samligest vare att udi denne tillkommande sommer motte fienden ske
thett störste” mothståndh, som mäst mögeligit vore, och vare vederredhe
att tillike biude fienden freden med then ene hånden och sverdet medh
then andre, såsom och till samme rese blef enn hielp bevilget uthaf
alle ständer; thesligest beiakade och menige krigsfolchet, att the sigh
och till samme rese ville velvillige finne lathe. Så efther thett att Carl
Henrichson medh sine bröder och nogre flere af otrohett och feghet
seden hafve bortgifvit h. k. M:tz fästningar, derföre hafver h. k. M.
lathit kalle med sitt k:ge bref nogre h. k. M:tz undersåther hit ifrån
Finlandh och Liflandh till att förnimme hvadh som theres meningh och
betenkiende är och dem synes rådeligest vare, efther att dhe fienderne
närmest sittie, och hvad dhe ytermere här till rådhe kunne och hielpe
vele, vill h. k. M. af dhem muntligen och schriftligen förnimme.
Till thett andre, att efther them till eventyrs icke är okunnogt eller
ovitterligit med hvad lifsfare högl. etc. k. Gustaff halp Sverigis rike och
dess inbyggere ifrå dhe Danskes tyranni, våldh och träldom och utdref
denn omilde k. Christiern och halp svenske männ till theres förre fri-
heter igenn; sammaledes hvad bekymmer, mödho och arbethe h. k. M.
hafver haft för Sverigis erone vidh pass udi 40 år och i sin hele reger-
nings tid hölt them vedh lagh och rätt, var och så dher öfver enn
uttvald redskap, egenom hvilchen Gudh techtes sitt gudomelige rene
och klare ordh her i Sverigis rike lathe i dagsliuset komme och ifrå
vilfarelse afsyndret varde; för hvilche ordsaker skull h. k. M. esomoftest,
som sagdt är, hafver varit udi stor lifsfare så vell af inlenske som uth-
lenske och dogh sådane fare alzinthet achtet, uthen udi sitt christelige
upsått altidh framhärdet; thesligest hvad och för velgerningar k. M. nu
regerendes Sverigis rikes adel och undersåther bevist hafver, uthi thett
h. k. M. genom Gudz försynn och sedhen med sin elsk. käre broders
h:ne furstes (sic!) tilhielp friede them ifrå thett hårde och tunge rege-
mente, som genom Jören Persons”? tilskyndan var udi framlidne k. Erichs
tidh, hvars siell Gudh nådhe: thet är och allom kunnogt och vitterligit,
som nogedt lithet vele minnes och spörie tilbake; therföre efther vel-
gerninger snart kunne förglömmas, thesligest och att mäste parten af
them, som på thenne tidh lefde, när arfrätten höglofl. etc. k. Göstaffs
k. lifsarfvingar oprettedes, äre genom dödhen affalne och monge åther
tilvexte, som lithet heller till eventyrs inthet vette hvadh deres fram-
farne förfäder hafve samtyckt, bebrefvet och förseglet, och förthen-
skuld handledes i förgångne vinter medh richsens ständer, att f:ne
arfrätt, som elliest på åttskillige tider af stenderne bekräftiget är, motte
åther förnyies; ther till och stenderne, som dhå tilstädes kallade voro,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
