Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1014 1586
mist hafver och ledigt blifver, dhå må konungen medh fursternes samp-
e, som båden
tycke en rättvis, laghförfaren och skickeligh man nampng
stånden, thet furstlige såväl som thet ko
om så är att försterne then behager. Hvar och icke, hafve försterne
macht ther til sättie en ärligh och redeligh man, hvem dhem synis,
se troligen och vel mener,
såsom i Sverigis lagh förfaren är, doch så, at han är en utaf dhe för-
nembste ständer, såsom i rikit är, effter the förnembste ständer samme
embete utaf ålder förverfvet och haft hafve.
t standh är förstligit standh thet förnembli
e både på blodzförvandtnus vegne så och arfsrättens til
este
Effter näst kong
och myndig
Sverigis crone, så bör försterne then herlighet niuthe, att the then
högste dom sigh förbeholle i theris förstendöme, och therföre må för-
sten uthi eigen person medh någre af sitt rådh, adel och beskedelige
st udöfver sitt förstendöme, så offte behof g
män holle konungs re S.
Dogh vare medh vädningh eller appellation uthi förstendömet altidh
så förordet, at hvar och en i förstendömen boendes må vädie ifrå
häredzhöffdinge in under lagman, ifrå lagman til försterne, ifrå försterne
in under konungen sielf, som all sanningh uthlete skal, som lagh sägher.
Videre effter under tidhen hende kan, att emellen försterne och
ere, bönder eller och theris
åther, adel, prester, bor;
theris unde eigne
tienere kommer trätte och tvist, ehvadh sak och dhå kan them emellen
förefalle, och försterne anthen af ogunst och annen ond villie eller och
för theris eigin nytte skuld icke ville låthe ske rätt ther öfver eller
och at therudöfver anthen för reddoga eller och ynnest skuld vrong-
visligen dömdt och rättedt blefve, dhå skole försterne eij hafve macht
at hindre och förneke theris vederpart att vädie under konungs ran-
sakningh och dom, som förbemält är, och medh then rätt konungen
ole och försterne sigh nögie lathe, så frampt han
theröfver " skipper
medh laghen och rättvisen öfverenskommer, och emot theris vederpart
inthet öfver thet, som af konungen afsagdt varder, företage eller före-
tage lathe. Konungen skal och her effter icke gifve stempningh på
en af försternes undersåther, adel eller oadel, andelig eller verldz-
sens rädh, förr än saken först varder förhörd
nå
ligh, in för si £
och ransaket af försterne, och then, som sigh icke vill lathe nögie medh
i eller ri
then rätt, som hos försterne blifver afsagd, then samme må sökie
sedhen konungen om stempningh, hvar svaranden elliest icke medh
godhe komme vill, och then stempningh bör af then, som stempder
varder, ohörsambligen och förfallslös icke försitties.
Såsom lagh giller och styrker, att hvar ägher fredh å sino godze
lika å sielf sins lif och lekama, effter som
hafva och peningom och se
orden ther om såledis lyde, så bör försterne, såsom och konungen i
st är, anthen adel, prestman, borgere,
like måthe, ingen then bolfa
tienere eller bönder, lathe voldföre eller fengsle, lagh oförvunnen, så
en för sigh, och sedhen någhen hafver
lenge han biuder löffte och bor;
stelt borgen, skal och then niuthe samme sin borgen til rätte.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
