Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1070 1567
förlickningh um samme ärende, så att thett aldeles en aftalet och väl-
förlikt sak vare och blifve schall både nu och i tilkomende tider, såsom
thett försonings bref ther um videre förmäller, hvilkit v. t. m. rådh,
ridderschap och adel oss ther på gifvit hafve, och vi äre elliest väl-
be:te v. g. m. rådh, ridderschap och adel medh synnerl. gunst och
nåde tilbevågne, så att vi them medh någre friheter gunstel. förse vele
ytterligere än the privilegier innehålle, som vi them gunstel. tilförene
efftherlatidt hafve, hvarföre hafve vi samme friheter veledt här medh
thette vårt bref stadfäste, like som här effther fölier.
Till thett förste. Um så händer, att någen kann blifve falscheligen
hos oss af någen anthen utlendzsk heller inlendzsk angifvin för någen
sak, som gäller på hedher, äre, lif heller lefverne, dhå schall han niuthe
löffte och borgen för sigh, till thess han kan komme tilstädes och för-
svare sin sak, och anklagen inför opartiesk och ovilde domere, och
seden niuthe hvadh rätten kan medhgifve effther Sverigis beschrifne
lagh och the stadger, som här effther göres kunne och af vårt elsch.
rådh, ridderschap och adel sampt menige riksens ständer annamendes
och bevilgendes varde. Men um han icke kommer tilstädes, seden
han löffte satt hafver, dhå schole hans borgen och löfftesmän vare
förplichtede att svare och umgelle hans sak, effther som hon kan vare
godh heller ondh till.
Till thet andre. Effther vi oss förse och ther um inthet tvifle, att
vårt rådh, ridderschap och adel varde sigh medh underdånigh välvilligh
trohet låtendes befinnes till vårt, v. lifsarfvir i rikers gagn,
bedzte, förmerelse och välfärdh, så vele vi ther emot them här medh
gunstel. hafve tilsagdt then frihet, att så månge af theres landbönder,
som ligge till arbetis under theres sätegårder, att the måge vare två
rechnede emot en schattebonde medh gärder och andre uthlager, thes-
ligest och medh schiutzreser. Doch schall hvar synnerl. af oss för-
värfve v. bref, ther udi förmäles måtte, huru månge landboer vi vele
till hvars gårdh till arbetis gunstel. i så måtte efftherlate. Ther och
så händer, att vi udi egen k. person vår munition eller någen annen
merkeligh och vardende försle kan förefalle, dhå schall ingen udi så-
denne reser therföre blifve fridtkallet eller förschonedt.
Till thett tridie. Effther vi och förnimme att thett pläger under
tiden gå någet oschickeligen och orätvisl. till emot vår vilie och befal-
r[s] och v.
ningh medh then utschrifningh på folk, som sche pläger, så vele vi,
att thett udi så måtte medh adelens landbönder schall här effther hållit
varde, att ther som bonden är gammel och vanför eller och hustron
uthen man och hafver icke mere än en sonn i gården, dhå schall han
icke uttages uthen blifve befriet för utschritningen. Sammeledes vele vi
icke heller, att adelens daglige tienere, embetes karler eller legefolk på
theris gårder schole uttages, medh mindre nöden och lägenheten thett
thess ytterligere kräfver och påfordrer, som vi icke heller vele, att the
schole på theris gårder tage någre till sigh, som udi våre och riksens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
