Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1098 Tillägg 1582
andre. Dogh skole dhe andre yngre furster icke fördenskuld hafve
förbrutedt deres titel, på dhet man må vethe af hvad herkompst
dhe äre.
När någen almenneligh uthferdh sker emoth riksens fiender, då
skall icke fursten vare förplichted personl. vare i marken, med mindre
konungen eller konungens son är sielf i egen person medh tilstädes.
Men dher fursten ville sielf drage medh och han icke vore udaf konungen
förordnedt till feltöfverste; dhå skall fursten hafve sitt furstl. säthe öfver
feltöfversten. Icke skall och den, som krigsöfverste är, hafve macht
någed att biude eller befale fursterne på dheres egne personer, på dhet
han för någen orsak skuld icke skall förordne någen furste fremst i
spettzen och dher med vare orsak till hans dödh eller förderf.
Icke hafver heller konungen macht att setie fursterne till ringe
embethe udhi marken, som vore dett furstl. ståndh och höghet förnär,
anthen till ryttmestere, mykit mindre dhett som ringere embethe
vore.
Dher så kunde hende, att konungen för merkelige orsaker eller
andre lägenheter skuldh icke vore fursten så bevågen, att han ville hafve
honom udhi sitt rådh, dhå skall likvel fursten altidh hafve sitt säthe
öfver riksens rådh, ehuru konungen kan vare emoth honom til sinnes.
Ingen furste må gifte sigh med ringere stånd änn af adel, som är
grefver, friherrer, riddere eller annen förnemlig adels slecht. Men dher
så kunne hende, att en furste hade en gong vared gift med någen af
furstligit eller godt adels stånd, som för:t är, och ville för sine erfvin-
ger skuld efter dhet samme giftermål tage sigh en hustru, som icke
vore af adel, dhå skole dhe samme icke hafve högre titel eller nampn
änn riddere eller adelsmänn, dogh holles för echte, men dhe skole
löses uth af deres arfvegodz för penninger.
Der någen furstedotter gifter sigh med någen af ringere ståndh, an-
then med grefve, friherre, riddere eller annen myndigh slecht af adel, dhå
skole dhe icke miste deres nampn eller säthe, så frampt dhe hafve giordt
samme giftermål med deres slecht och veners samptycke. Men dhe
barn dherudaf födes blifve achtede, efter som dhe äre afkompne på
deres fäderne.
Ingen furste skall köpe skattegodz i furstendömen och göre dem
till arf och eged, med mindre dhet sker med konungens samptycke.
Dher någen af furstebarn(?) [20: fursterne?] icke blefve försedde medh
någet stift uthenlandz, dhå skall den regerende furste försörie honom
medh så mykin förläningh, dher han kan behielpe sigh medh efter sitt
ståndh. Dog skall ingen af samme furster gifte sigh dher på, efter
sådene förläningh icke må eller kan blifve erfligh och varer allenest
udhi lifstidh.
Om fursten blifver dödh och lather små och omyndige barn efter
sigh, dhå äger konungen dheres målsman vare, till dess dhe komme
till dheres myndige år, och skole v
se personer udaf konungen för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
