- Project Runeberg -  Svenska riksdagsakter jämte andra handlingar som höra till statsförfattningens historia. Under tidehvarfvet 1521-1718 / 2. delen. 1561-1592 /
1099

[MARC] [MARC] With: Emil Hildebrand, Oscar Alin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Tillägg 1582 1199

ordnes som achte dheres och göre dher redhe och rekenskap före, när
fursterne komme till lagha år och vethe fordre dherpå.

Dher och fursterne hade inge andre barn änn döttrer, som vore
små och ogifte, när deres fader blefve dödh, dhå äger konungen lathe
försörie dem medh nödtorftigt underhold af furstendömed, hollendes
dem anthen hos sine egne barn eller hvar honom synes, dher dhe
kunne blifve furstligen och väl upfödde och uptuchtede, såsom och
konunger aåger beflithe sigh dher om, att dhe måtte med giftermål väl
blifve försedde, dett beste som efter lägenheten mögliget kan vare
anthen uthen landz eller innen efter dheres ståndh och herkompst. Och
mäden dhe så äre oförsedde, skole dhe hafve fyre års upbördh af
hele furstendömed till dheres giftermål, föruthen den brudskatt, som
med dhem efter hite v. k. h. faders testementz ordningh bör och skall
utgöres udaf furstendömed, hvilken efter undersåthernes förmögenhet
måste pålegges.

Gör fursten förgerningh på någen och blifver gripen medh ferske
gerningh, anthen hor, mordh, våldteckt eller annedt, och ville eller
kunde icke förlike sigh medh målsegenden, dhå skall han sittie fongen,
till des han kan försone saken hos konungen och målsegenden, dogh
dher medh icke hafve förverkedt furstendömed eller arfvegodzen, un-
dentagendes så mykit målsegenden kunne blifve til fridz stelte medh.
Och efter som dhe äre rikere och högre i ståndh och förmögen änn
andre i rikedt nest konungen, så skall och boten vare större för dem
änn andre, neml. är dett den förnemste och regerende fursten sådent
bedrifver, dhå skall han hafve förverkedt tuhundrede skatte eller crone-
bönder af furstendömed, men äredt en annen furste, som tridingen har,
den skall vare förfallen till etthundrede bönder, dogh vare fursten fritt
i hvadh landh, sochn eller häredt han vil sådent umbäre.

Om någen af adel i furstendömed giorde förgerning på fursten
eller furstebarn, syster eller bror, då skal fursten hafve macht den til
lifved straffe lathe, så snart han blifver lagligen dher till vunnen.

Den sista punkten är tillagd med annan stil, likaså punkten I, som i
konceptet följer sist.

Följande öfverstrukna stycke förekommer äfven på sista sidan (jfr sid. 635):

Skal seties uthur stadgerne att fursten må gifve adelen i fursten-
dömed större och bätre privilegier änn adelen uthenför.

Om det närmare förhållandet med detta odaterade förslag får man
upplysning genom den anteckning i Hog. Bielkes samlingar i Uppsala univ.-
bibliotek, som är satt mellan klammer här ofvan framför texten.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:06:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svriksdag/2/1113.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free