Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1598 13
Köpstadsmännens framställning till hertig Karl och riksens råd
med anledning af deras spörsmål. 1593 den 10 januari.
Hertig Karls registratur 1593 P. III fol. 2 v. med följande
rubrik: »Städernes lykönskning och tacksäijelse till f. N. hertigh
Carl sampt riksens rådh för then faderlige omsorgh och åhåge,
som h. f. N. sampt theras v:ter hafva om Sveriges rikes och
cronones undersåther nu, emedhan h. k. M:t, som nermeste arf-
konung är till Sveriges crono, sielf icke är här tilstädes, och
altidh haft hafva; item och om myntedt, huru ther om blifva
skall. Datum Stocholm den 10 januarii år 15932.
Stocholms borgers sampt the andre upstäders uthskickede
samfellige underdånige svar på the spörsmåll, som den hög-
borne furste hertigh Carl sampt the edle och välborne herrer
riksens rådh oss förestelt hafve.
Til thed förste hugne och tröste vi oss ther vedh, medhan hög-
be:te vår n. förste sampt riksens högvise rådh såsom riksens ledhe-
mother, edlinger och våre käre fäder hafve sigh efter thenna sorgelige
tidz lägenhet förenet och samsätt om regeringen, til dess then stor-
mechtig:te konnung Sigismundus i Pålen, som efter arfföreningen är vår
rätte arfkonnung, um regementhet vidare bestellandes varder, och be-
tacke vi ödmiucheligen then alzvåldige Gud för sådane samdrechtigt
rådh och enighet. Förty vi hafvom af våre städers gamble handlingar
och förfarenhethen nogsampt förnummedt, huru väll Sverigis rike hafver
fordom varidt rägeret, när riksens rådh hafve sinne emillan så och
medh riksens konnungar eller föreståndare varidt endrechtig i rådh och
gerning, och huru farligit och skadeligit thet hafver varit, när the hafve
varidt skilachtige och stemplet then ene emot then andre för än lithen
värdzlige äre eller timelig nytte skuld, den doch snarliga försvinner.
Hvad den ordningen tillkommer, som nu medh myntet giordt är,
och huru hvart slags mynt, efter som thed är i sigh sielft gott till,
efter thenne tidz lägenhet skul [9:skall?] upbäres och uthgifves, ded
tyckes oss och nyttight och gott at vara, och vele vi, så mykit oss är
möieligit, beflite oss, at thed må hollet varde och den villo och oord-
ning, som varedt hafver, motte komma i bettre lagh igen. Men uthi
framtiden, när Gud teckes riket kommer till fridh och bättre förmögen-
het igen, vår nådige öfverhet teckes låthe förbättre mynthedt efter
ded korn och skrodh, som ded för otta eller tio år sedan, så och för
32 år sedhan var, stelle vi uthi öfverhethenes nådige högvise beten-
kiende och till sielfve tidhen. Förty ju bättre mynt, ju bättre köp,
efter som årsvexten och tilföringen kommer. Thed som i sigh sielft
godt är, thet sätter sigh sielft och thet elskar man. Så gör man medh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
