Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1597
Den I mars.
A.
Den 1 martii circa horam 3 pomefridianam] församblade sig
bisperna medh thet gemena prästerskapet uthi collegio. Kommo och
samptligen riksens herrar dn. Nicolaus Guldenstiarna, dn. Gustafvus Ba-
ner, dn. Nicolaus Bielke, dn. Steno Baner, dn. Benedictus Ribbingh til-
städes, och iblandh them stegh riksens canselär fram, dn. Nicolaus Gulden-
stiärna, och talade med gemena prästerskapet och tillböd them till thet
första på h. f. N. vägna sampt hela riksens rådh all ynnest, nåde, lycko
och välfärdh sampt all benägenhet uthi alla saker, gifvandes och före
h. f. N. svar, som h. f. N. gifvit hade uppå theras begäran, som the
i all underdånighet af h. f. N. äskat hade: först om orsaken, hvarföre
h. f. N. sampt med riksens rådh hade beviliat att thetta concilium ske
skulle, hvilken var att samdreckt och enighet skulle både i lärdom och
ceremonierna blifva vidh macht hållen och all tvist och oenighet afläggas,
på thet att här icke så skulle tilgå som i främmande landh skedt är,
nempliga uthi Frankeriket, hvilket för sådan oenighet skull i religionen
förderfvat är, hvilket doch var tilförena prestantissimum in tota Europ
item i Nederlanden, ther alla städer förderfvade äro. Cavendum igitur
tempore, ne et nostre primarie [0:patrie?] ob schismata in religione
fs och tilkänna, hvem som beveckte h. f. N. sampt
idem eveniat. Gå
medh ricksens rådh till att bevilia thetta concilium, nempligan pro-
fessores sampt medh prästerskapet, som tilstädis voro i Stockholm, fär
vår salige framledne konungs lik blef nederburit i slotzkiörkion. Ther-
näst att prästerskapet skulle samsättia sigh och gifva tilkiänna, om the
nogot eller inthet ville hålla uthaf liturgien; och ther nogor fans, som
ville stiga fram och medh 1 nögre sanfärdige argumentis försvare litur-
giam, .thet skulle honom gierna blifva tillåtit och han skulle af allom
hörder blifva. Till thet tridie att the skulle stella en confessionem,
hvar vidh the sigh hålla ville i alla sina lifsdagar, frågandes och antingen
the ville blifva hos Augustanam confessionem eller och vidh gambla
erchiebisp Larses confession, till hvilket svarades, att the ville hålla sig
vidh them både två. Betygade och riksens canzelär mäd gråtande
tårar och en svoren edh sig vilia våga lif och blodh för then sanna
religionen skull och then försvara in till sin ythersta griftbacka, och
sade ther hos, cum aperuit nobis concilium, att alle skulle vara så enlige,
att alle samptligen skulle svara för en och en för alla. Till thet fierde
gaf han tilkänna at, när nu all ting vore beslutne, skulle sedan blifva
handlat om archiepiscopo. Orsaken hvarföre att [icke?] archiebisp eller
nogon preses utvälias skulle var thenna, att bispen af Schara och bispen
af Vexiö vore icke tilstädes, uthan hade sändt sina capitulares och
giordt them fulmyndiga i sin stadh. Altså kan och Upsala stickt lata
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
