- Project Runeberg -  Svenska riksdagsakter jämte andra handlingar som höra till statsförfattningens historia. Under tidehvarfvet 1521-1718 / 3. delen. I. 1592-1594. II. 1595-1597 /
37

[MARC] With: Emil Hildebrand, Oscar Alin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1593 Sv

och deprecerade sin culpam, i thet han hade subscriberat liturgize,
säiljandes sig sådant hafva giordt af räddoga och stor häpenhet för
onåde, hvilket the andre och giorde, till hvilket h. f. N. them väll och
gunsteliga svarade, säijandes sig gierna vilia gifva them till, allthen-
stund the sig af hiertat bekiände. Hora 3 gaf m. Olaus Gevaliensis
pastor them thenna ’beskedh, hvad h. f. N. them hade för svar gifvit
de deliberatione et consultatione, archiepiscopi nimirum, om hvilket och
graves dissentiones vore inter clerum, therföre then ena ville så, then
andre så.

B.

Die 28 mensis febr. gingo bisperne Lincopensis, Stregnensis,
Arosiensis och Aboensis til fursten på slåttet. Lincopensis m. Petrus
Benedicti bekiände uppenbarligen för h. f. N., thet han hade syndat
emot Gud, thet han hade samtyckt liturgiam och underskrifvit, tyckte
thet af alt hierta illa vara och beddes nåd, både af Gudi och menni-
skior; bekiände at han både af räddhoga, så väl som genom the skien-
fagra förklarningar, som h. k. M. hade giordt, var bevecht att under-
skrifva liturgiske handel. Ther uppå
svarade hans Nåd: effter Gud vil förlåta them, som sine synder ångra
och tro honom om nåd, them måste och menniskior förlåta.

Clerus Upsaliensis begärade, at m. Olaus Andre& pastor Gefflen-
sis, m. Olaus Andre& in Furedal,!) och d. Laurentius in Tierpen skulle
gå på slåttet och tala med hans f. N. på hela stichtens vägnar och
begiära, the måtte få lof uthvälia sig archiepiscopum. Ther til svarade
h. f. N., at han sigh ville betänkia och rådslå med riksens råd, så at
the skulle få svar derpå den andra dagen.

ogudachti

och gilla [then?

Hora secunda kommo the åter tilsammans. Tå bekiände förbem:te
pastor Gefflensis sampt professores och någre andre för menige prester-
skapet, at the hade giordt orätt med liturgiae samtyckiande, och rådde,
at alle andre liturgix assentatores skulle thet samma giöra, så frampt
the ville bekomma Gudz förlåtelse.

C.

Die 28 febr. nulla publice agebantur, sed vari consultationes inter
episcopos et omnes ordines habebantur de ordine et processu concilii.

D meddelar endast att biskoparne begåfvo sig till slottet för att med
hertigen rådgöra om concili procession. Enligt D tilltalades samma dag
pastor Upsalier Joachimus hårdt in collegio för liturgiens skull. Uppgiften
synes bero på förväxling med hvad som skedde en följande dag. Annu
mindre torde det ha skett af Nils Gyllenstierna, såsom utgifvaren förmenar. ?)

!) Uppenbarligen felskrifvet för Olaus Magni in Liusdal. Messenius, som här följer
denna berättelse, har ock Olaus Magni, men tillägger visserligen äfven in Furudal,
Äfven Rål. och Engestr. afskrifterna ha Furudal.

?) Det är för denna uppgift A. M. Fant åberopar sin >relatio manca et mutila>.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:07:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svriksdag/3/0053.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free